Dogs, cats, opera and gym - welcome to my world

Har haft ont i något om jag klassificerar som njurar. Det känns inte så bra. Imorse hade jag mest ont i halsen, så jag tror att det är en konstig förkylning eller liten influensa-släng som smyger runt i kroppen. Innan jag lade mig igår, tog jag en kopp kanelte med honung, gjorde lite yoga-asanas, smörjde in det som jag tror är njurarna med Linnex (=ett slags liniment-stift som man blir varm av) och lade mig på "spikmattan", som jag i sin tur hade lagt i sängen, så jag somnade på den. Vips hade jag även en hund (modell STOR) samt två katter, varav en vild, i sängen. Men idag känns det bättre. Njurarna känns bättre iallafall, huvudet och halsen känns lite insnöade. Vad kul att jag skriver ett gnällinlägg om sjukdom! Eller inte! Tantvarning! Förresten, läste detta nånstans. Lite intressant, och kan ju faktiskt förklara en del:  Omge dig med bra människor. Jag hörde ett citat i går om att ditt mående är tvärsnittet av de fem människorna du umgås allra närmast med. Du kommer

såhär trött är hunden när vi kommer hem från jobbet Hunden och jag har just avslutat tredje veckan som heltidsarbetande medlemsservice-personer, eller vad man säger om en medlemsservice-hund. Nu är det fredag, vintern har gjort storstilad comeback med snö i mängd, och minusgraderna blir fler. Eller hur säger man? Det blir kallare och kallare kanske låter tydligare. Eftersom vår tillvaro består av att gå upp kl 6 och skutta till jobbet och sen komma hem, äta, skutta ut en stund och sen sova, blir det inte mycket att blogga om. Inte tycks jag ta några bilder heller. Måste kolla, har jag verkligen inte fotat nånting?! Jo, några bilder hittade jag visst: smörgåstårta hos min mor som fyllde år i lördags. mums mums. vet att jag borde ta ner stjärnan men den är ju så fin och ger så vackert gult mjukt ljus tussen har gömt sig bakom gardinen och spanar på det intet ont anandes offret roland Blev lite inspirerad av min dotter som bloggade om vad hon läste, och tänkte kansk

Det är fredag kväll. Jag sitter i soffan, har ätit hoummus och ugnsbakad klyftpotatis och druckit ett glas rött vin. Jag har avslutat mitt livs första normal-arbets-tid-vecka, dvs typ 8-17 eller 9:30-18, eller 7:45-17:15, varje dag. Inget kvällsjobb, ingen prestationsångest. Wow. Jag känner mig helt nöjd och harmonisk. Jag har Smilla med mig, hon ligger inne på vårt lilla medlemsservice-kontor, vi joggar fram och tillbaka...aldrig någonsin kunde jag väl ana att detta liv gav mig mer tillfredställelse än att sjunga Isolde i Stuttgart, eller Elektra på Stockholmsoperan. Idag, den 16 januari, har Smilla bott hos oss i exakt 3 år. Utan henne hade livet varit mycket annorlunda. Hur vet jag inte och kommer alltid få veta. Men oj, vad hon har förändrat mitt liv! Har inte tagit många bilder på sistone...vintern kom tillbaka, sen blev det varmt, sen blev det kallt och sen blev det så otroligt halt. Men jag har broddar som den präktiga tant jag är. tuss-älsklingen the return of

På nåt sätt känns det som om så fort julen har passerat (ok, det är trettondagsafton idag, men snart) så anar man ändå våren nånstans där framme. Tycker det är något med ljuset som redan har förändrats, det känns lite mjukare och dagarna är lite lite lite längre. Ska nog snart hitta en bakgrund till bloggen som också känns lite ljusare. Men denna får hänga med lite till. Här kommer några bilder från senaste dagarna: 1. Jacob och jag städat linneskåpet. Jag är så nöjd att jag bara kan stå och titta in där hur ofta som helst. Aaaaah, vilken underbar känsla. 2. Smilla och jag har fått solljus på oss. Aaaaaa vilken underbar känsla. Också. 3. Roland har (tyvärr) haft alldeles egen julgransplundring. Eller rättare sagt, han har det så fort man tänder i granen. Kulorna glittrar så roligt att man bara måste klättra uppför stammen och försöka kliva ut på en gren. Vilket hittills inte har gått så bra. ok det gick bra en liten liten stund sen brakade han ner hä

1 januari 2015. Vad kommer det nya året innebära? Jag hoppas för egen del att min skruttiga ekonomi kommer stadga sig. Jag börjar ju redan imorgon på nytt jobb och kommer jobba heltid i januari. Det känns lite hoppingivande! Utöver det, så önskar jag vara skadefri så jag kan fortsätta springa, skutta, gå och klättra med älsklingen Smilla. Jag vill verkligen vårda min kropp och min hälsa med både utomhusträning och yoga. Jag vill inte bli en tjockis igen, jag vill snarare bli lite mer smalis. 2014 innebar en del förändringar - sjungandet kom ingen vart alls, jag åkte till Wien och hoppades på lite inspiration och pepp, men fick intet av detta. Tur att det finns annat i livet. trevligt att fortfarande ha ett "barn" kvar hemma Jag känner mer och mer att jag är fullkomligt nöjd med att leva ett "vanligt"liv. Faktiskt är det något jag önskat mig i hela mitt liv, då mitt liv aldrig varit speciellt vanligt. Ett s.k. "vanligt" jobb, en bostad, några