Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2014

Veckan som gått

Jag funderar på att bli lite mer professionell och internationell och börja skriva på engelska och även skriva mer om mitt sjungande.
Men just idag skriver jag fortfarande på svenska, och bara måttligt mycket om mitt sjungande.

Just nu ligger Smilla på mattan och sover. Tydligen drömmer hon, för hon viftar på svansen så hårt att det dunsar i golvet. Så himla gulligt! Det verkar som om hon drömmer glada drömmar iaf :)

Jag tar veckan i bilder...få se vad jag har att komma med:


Igår var vi ute och åt med jobbet, eftersom både Sandra och jag lämnar Hagastan. Sandra flyttar till Lindhagen och jag kommer jobba extra, tiden som fast anställd är över för min del.

Fri som en fågel alltså! Typ. En fågel som måste jobba ihop pengar till hyran, och lite till.

Nu ska jag tvinga ut den drömmande svansviftande lilla damen!

Och så vill jag gratulera min vän, pianist och kollega Lotta, som ska adoptera detta charmtroll!
Har sagt till Smilla att hon ska få en liten pojkvän. Hon struntade högaktningsfull…

Sommar

Idag är det sommarvärme!
Fröken Smilla, med sin känsla för snö, tyckte det var väldigt varmt. Vi gick ner till vattnet, och efter ett antal dopp var livet litet skönare även för en med päls :)
Sen väntade tvättstugan, och det här gänget låg och softade i vardagsrummet :

Försöker riktigt vrålnjuta av känslan att jag ska vara ledig nu! Svårt att fatta bara!
I Bellevue, där hundar får vara okopplade, tyckte Smilla att det fanns så många underbara lukter (läs:många som satt ute och grillade) så hon passade på att rymma lite. Försökte få med henne på bild här, men vet inte om jag hann med...ser man en vit rumpa och en viftande svans försvinna i backen kanske?

Vår balkong är jättevarm. Redan häromdagen var den såhär varm:


Avslutar med en påsk-Berglin såhär på påskhelgens sista dag! Glad Annandag-påsk-kväll!

Ommöblering

Rekordmånga läste mitt förra inlägg, vilket jag är väldigt glad över.
Frågan är (fortfarande) hur jag ska ta mig vidare, från min lilla fläck som just nu känns som en "kronisk" fläck, ett status quo, ett ingenmansland.
Men idag, ffg på flera veckor, kände jag lite energi komma till mig. Jag firade detta med att köpa nya skor. Salomon Trailskor blev det, eftersom jag nöter skor som en tok.

Såhär ser de ut:



Sen tog jag mig samman och möblerade om i vardagsrummet.
Djuren blev förvirrade, på olika sätt - Smilla vågade inte lägga sig i sin soffa när den fick en mer central plats i rummet och katterna blev hyperaktiva.
Sen blev Roland trött, och tog helt självsäkert plats i hundsoffan. Smilla ligger under flygeln och verkar inte riktigt kunna slappna av, lilla gumman.

Men det blev fint!




Imorgon är det Långfredagen och jag jobbar min näst sista dag på F&S Hagastan. Sen väntar lite ledighet, bl.a. ska vi tömma mammas lägenhet.
Igår sjöng jag med Lotta, det var väldigt kul och vä…

Att ta sig tillbaka

Ännu mer ont i foten.

Dessutom förkyld, eller är det månne allergi jag känner av? Hursomhelst känner jag mig trött, seg, låg och energitömd.

Desto mer underbart att jag ska jobba till 22:15 ikväll. HAHAHA.

Satt och slötittade på Mästarnas mästare (heter det så???) häromkvällen. Efteråt slog det mig att inom idrott anses det som en bedrift som förtjänar både uppmärksamhet och beundran att ta sig tillbaka efter sjukdom/skador/en tung period. Man beundrar och uppmuntrar sina kollegor, och min känsla är att det anses oerhört starkt att ta sig tillbaka efter skada.

Tänkte bara att för mig som sångerska, känns det som om ingen överhuvudtaget skulle vara intresserad av att jag tog mig tillbaka. Min känsla är att jag betraktas som avverkad, gammal, slutsjungen och passé för att jag inte stått på scen på ett par år.

Någon som känner igen detta?

Skulle vara intressant med synpunkter och erfarenheter.

Hur kommer man runt det utan att dras ner i djupet och drunkna? Hur orkar man fortsätta om man …

Smilla & Nilla kollar graffiti

Så himla trött! Vad är det med mig?!
Men vädret var underbart och vi traskade såklart ut på skogsprommis.
Idag såg vi bl.a. detta:


Sen tänkte jag möblera om i vardagsrummet. Men jag somnade i en skön stol på balkongen istället. Asså, denna trötthet! Vad händer?

Min ena fot värker fortfarande. Det har den gjort sen den där enda, usla balettlektionen jag tog för över 2 månader sen.
Det tar energi. Jag vaknar av att foten värker på natten. Och på dagen måste jag parera. Kanske måste gå och kolla upp det...tror varje dag att det är bättre. Men det är inte så värst mycket bättre.
Det känns som jag fick lite gym-inspiration igen. Behöver lite nytändning på NÅGOT JÄKLA OMRÅDE. Sjungandet känns ju inte som det går raka spåret precis. HAHAHA (bittert, ironiskt skratt).


Aprilsöndag! Vårväder!

Jag har kommit av mig lite med bloggandet de senaste dagarna.
Har varit trött, lite förkyld och lite låg. I fredags blev jag Skype-intervjuad av min kollega Stella, vänta och se bara! Kommer lägga upp resultatet här. Det kändes roligt och meningsfullt. Idag var en sån där låååång dag igen, men jag kunde ta lite friskvård och då kändes livet genast lite bättre. Smilla kom och hängde med mig, och det är verkligen mysigt och trevligt att gå hem tillsammans med henne när vi har slutat. En sån gladis!
Ute var det härligt vårväder och imorgon är jag ledig. MÅSTE köpa nya skor. Kanske ska bli min mission imorgon.
Nu är min mission iallafall att gå och lägga mig.
Godnatt.


Svea

Avlöser Sveavägens personal under deras p-möte.

Tänker att det var här Elin & jag började träna på Friskis, för över tio år sedan.
Då gick vi på ett väldans poppis pass som fanns då och hette Ki-jympa. Det var ett kampsportinspirerat jympapass med boxningsslag och tuff styrka men även lite Qi-gong-aktigt med en rätt lång del av österländsk karaktär, som jag minns det i alla fall.

Längesen.

Då sjöng jag som mest, skulle till Stuttgart under en tvåårsperiod och bl.a. sjunga Isolde. Trivdes inte där, tyckte staden var tråkig och instängd, men teatern var fin och kollegorna trevliga.
Efter den konstiga veckan i Wien, funderar jag mer och mer på mitt liv, mitt sjungande och mitt välbefinnande och vad jag vill.

Kommer inte fram till någonting alls tycker jag.

Annat än att jag verkligen gillar att vara hemma och ta hand om mina djur.

Haha, tantvarning de luxe!
Nu ska jag hänga här lite till och sen ta cykeln tillbaka till Haga. Kl 19 får jag cykla hem.
Tjing & hej!


Förändring?

Tänker att jag vill göra nåt annorlunda med den här bloggen.
Den har ju hängt med ett gäng år nu, och jag vill förnya både mig och innehållet.

Jag har förstått att Blogger tydligen är lite krångligt att kommentera på, men jag vill gärna ha lite input och förslag, så om du på något sätt vill bidra, hör gärna av dig här eller på Facebook.

Ska jag skriva mer om träning? Mer om sjungandet och hur det är att vara på-och-av-sångerska? Hur mitt liv var när jag hade som mest att göra? Mer om hundägar-vardagen? Eller ska jag byta inriktning?

Hjälp mig gärna! Jag måste ändra både bloggen och mig själv tror jag.





Tisdagen går i grått...

Vart tog det vackra vackra vårvädret vägen? Det är kylig och grått ute, med lite duggregn i luften.
Jag har ytterligare ett gäng bilder från Wien, här nedan kommer några.
Snart ska jag jobba...det tar verkligen emot. Det är rörigt, för lite personal, plötsligt nya regler för öppettider, blääää. I söndags jobbade jag 10 timmar ensam, utan avbytning. Inte ok nånstans, men vem bryr sig? Ingen tydligen.
Men snart är det slut. Hurra. Då ska jag först vara ledig och sen jobba som jag vill. Yes.














Och plötsligt kändes Wien långt borta.
Nu mot Friskis.
Hej hopp.

Wien-äventyret fortsätter

Hela idén med att åka till just Wien, var att jag skulle ta sånglektioner.

Det blev nu inte riktigt som jag hade trott, jag går inte närmre in på detta här, och av tre lektioner blev det en, och den var konstig.
Min lärare var en otroligt erfaren person inom mitt fack, men konstigt nog hade hon i princip ingenting att säga.
Jag hade med mig en roll att jobba med. Jag fick sjunga igenom hela rollen, och sen sa hon att hon inte hade något att säga.
Så himla knäppt! Kände mig lite lurad faktiskt. Jag menar, hon var ju anledningen till min resa!
Men som tur var hade jag ju Elin med mig, och de återstående dagarna fick mera karaktären av semester.
Men ändå, vad knäppt...!

Vi tar det i bilder:

HÄR kan man läsa lite mer om detta spöklika ställe.


Numera är sjukhusområdet ett universitets-campus, och när vi klev ut från Narrenturm, möttes vi av ljum vårluft och folk som satt på innergårdarna och drack öl och umgicks. Märklig kontrast!


Sen letade vi oss hemåt med stopp för en glasspaus på väge…