Fortsätt till huvudinnehåll

Wien-äventyret fortsätter

 Hela idén med att åka till just Wien, var att jag skulle ta sånglektioner.

Det blev nu inte riktigt som jag hade trott, jag går inte närmre in på detta här, och av tre lektioner blev det en, och den var konstig.
Min lärare var en otroligt erfaren person inom mitt fack, men konstigt nog hade hon i princip ingenting att säga.
Jag hade med mig en roll att jobba med. Jag fick sjunga igenom hela rollen, och sen sa hon att hon inte hade något att säga.
Så himla knäppt! Kände mig lite lurad faktiskt. Jag menar, hon var ju anledningen till min resa!
Men som tur var hade jag ju Elin med mig, och de återstående dagarna fick mera karaktären av semester.
Men ändå, vad knäppt...!

Vi tar det i bilder:

efter min konstiga lektion, kändes det helt rätt att leta oss fram Wiens gamla dårhus, och Europas första riktiga sjukhus där patienterna faktiskt fick någon slags vård och inte bara låstes in. Narrenturm heter stället.
HÄR kan man läsa lite mer om detta spöklika ställe.

vi fick en mer eller mindre privat rundvandring, det var vi och en till och en ung nervös kille som guidade oss på lite knackig engelska. det kändes helt naturligt att allt var lite knäppt därinne.

här bodde patienterna. det vi tittade på var likdelar med olika sjukdomar såsom tuberkulos, skelett och dödskallar med hål av ishackor och annat smått och gott. Intressant!
Numera är sjukhusområdet ett universitets-campus, och när vi klev ut från Narrenturm, möttes vi av ljum vårluft och folk som satt på innergårdarna och drack öl och umgicks. Märklig kontrast!

såhär fridfullt var det numera

Sen letade vi oss hemåt med stopp för en glasspaus på vägen. Det fanns underbar italiensk glass, och jag tog mina favvisar kokos och mörk choklad. Mums!
Sen tog vi oss hemåt för att snacksa lite på balkongen innan vi blev bjudna på middag hemma hos Elins Air-Bnb-kompis Katarina med pojkvän Hannes. De bodde i ett gammalt mysigt hus som fick mig att tänka på Prenzlauer Berg, fastän detta var invid Gumpendorfer Strasse i Wien.
Titta vilken rolig trappuppgång!
olikfärgade dörrar! jag hade gärna haft denna färg på min ytterdörr!

vackra små handfat på varje våning

elin kände sig fortfarande lite knäpp efter vårt besök i narrenturm

målade fönsterkarmar med olika växter

de bodde högt upp i huset

Vi blev bjudna på ugnsstekt kyckling med grönsaker. Smaskens!
Sen tog vi U-bahn hem och somnade som små stockar. Jag drömde massa konstigt, konstig lektion och Narrenturm på samma dag fick min hjärna att gå i spinn.

och snart var vi på karlsplatz igen!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju säkert i snitt ca 7 mil/ vecka, men 42 km på ett bräde vet jag ändå inte om jag törs utsätta mig för. Jag får se efter massagen. Nu ska jag röra lite i grytan innan födelsedagsflickan ska få en innan-mi

Sol och tid att andas

Strålande vacker dag, hösten när den är som allra bäst. Tänkte gå på yoga, orkade inte. Tänkte gå på stan och titta på nya glasögon (ser dåligt), orkade inte. Vad orkade jag? Vara ute med Smilla. Somna i soffan. Gå ner till Ica i samma kvarter och handla. Jogga en liten runda vid Brunnsviken. Andas in, andas ut. Är så himla trött. Är fortfarande lite förkyld. Behöver ledighet. Snart dax för Frankrike, hurra :-) Det bästa som finns, vara ute med Smilla Det enda som störde var en joggare vi mötte (tönt med pulsklocka och kulmage) som stannade och började vifta med armarna när han såg Smilla. I Bellevue. Enda stället i hela området där det är ok att ha hunden lös. Jag sa att det är hundhalvö här. Han sa att han inte kunde veta om hon var farlig eller ej. Jag sa att jag kanske inte skulle ha henne lös om hon var farlig. Han sa att man kan aldrig veta. Jäkla dumhuvud. Spring inte på hundhalvön om du är rädd för hundar då. En sekund senare kom en cyklist. Det är förbjudet a

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!