Fortsätt till huvudinnehåll

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!


sjunga är ändå livet

Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca

och så gymmade jag när jag hann

Egon bryr sig icke!

Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över världsherraväldet, samtidigt som jag börjar träna med PT på torsdag för att komplettera imagen med att även vara stark, cool och fantastisk.

Ta detta med en nypa salt, hörrni! Det är skrivet med en stor portion ironi, och jag är en ödmjuk person.

Men en ska veta vad en kan. Och vad en inte kan. (även om jag nog inte helt värdelös på att regissera)

Det har varit jul.
Okej, den kanske inte är helt över, men Elin åkte tillbaka till Paris imorse via Warszawa (dyra biljetter såhär års), Jacob är kvar i stan en vecka till och hundarna och jag preppar för nyår.
Dvs, jag tänker ut bästa sätt att trötta ut dem (speciellt jätterädda Smilla) så pass att vi inte ska behöva gå ut mer än nödvändigt imorgon kväll.

Roland har börjat med julgransplundring. Redan när vi klädde granen faktiskt!

Elin bjöd mig på bio, vi var på mysiga fina bion Zita och såg Woody Allens senaste, Wonder wheel. Fin film som utspelade sig på Coney Island på 50-talet. Trolskt ljus och bra skådisar!

Jul i vårt hus! Självklart med jul-hantlarna beredda :)

Sjöng i kyrkan på julafton gjorde jag i år igen. Vet inte för vilket år i ordningen.

Elin och Egon är kompisar

På Friskis är det också jul!

och ganska lugnt!

Vissa gillar att slappa

Strålande stjä-ä-rn-aaa

GIF-tajm!

Har egentligen massa mer att berätta, men tar ett litet inlägg i taget.

Gott slut på det gamla året önskar jag dig, och måtte 2018 bli ljust och fyllt av hopp för dig, mig och mänskligheten.

Och så önskar jag att jag äntligen ska få ägna mig åt det jag helst vill. Och att pengarna ska räcka till!


HAHAHAHA

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju säkert i snitt ca 7 mil/ vecka, men 42 km på ett bräde vet jag ändå inte om jag törs utsätta mig för. Jag får se efter massagen. Nu ska jag röra lite i grytan innan födelsedagsflickan ska få en innan-mi

Sol och tid att andas

Strålande vacker dag, hösten när den är som allra bäst. Tänkte gå på yoga, orkade inte. Tänkte gå på stan och titta på nya glasögon (ser dåligt), orkade inte. Vad orkade jag? Vara ute med Smilla. Somna i soffan. Gå ner till Ica i samma kvarter och handla. Jogga en liten runda vid Brunnsviken. Andas in, andas ut. Är så himla trött. Är fortfarande lite förkyld. Behöver ledighet. Snart dax för Frankrike, hurra :-) Det bästa som finns, vara ute med Smilla Det enda som störde var en joggare vi mötte (tönt med pulsklocka och kulmage) som stannade och började vifta med armarna när han såg Smilla. I Bellevue. Enda stället i hela området där det är ok att ha hunden lös. Jag sa att det är hundhalvö här. Han sa att han inte kunde veta om hon var farlig eller ej. Jag sa att jag kanske inte skulle ha henne lös om hon var farlig. Han sa att man kan aldrig veta. Jäkla dumhuvud. Spring inte på hundhalvön om du är rädd för hundar då. En sekund senare kom en cyklist. Det är förbjudet a

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!