Fortsätt till huvudinnehåll

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!


sjunga är ändå livet

Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca

och så gymmade jag när jag hann

Egon bryr sig icke!

Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över världsherraväldet, samtidigt som jag börjar träna med PT på torsdag för att komplettera imagen med att även vara stark, cool och fantastisk.

Ta detta med en nypa salt, hörrni! Det är skrivet med en stor portion ironi, och jag är en ödmjuk person.

Men en ska veta vad en kan. Och vad en inte kan. (även om jag nog inte helt värdelös på att regissera)

Det har varit jul.
Okej, den kanske inte är helt över, men Elin åkte tillbaka till Paris imorse via Warszawa (dyra biljetter såhär års), Jacob är kvar i stan en vecka till och hundarna och jag preppar för nyår.
Dvs, jag tänker ut bästa sätt att trötta ut dem (speciellt jätterädda Smilla) så pass att vi inte ska behöva gå ut mer än nödvändigt imorgon kväll.

Roland har börjat med julgransplundring. Redan när vi klädde granen faktiskt!

Elin bjöd mig på bio, vi var på mysiga fina bion Zita och såg Woody Allens senaste, Wonder wheel. Fin film som utspelade sig på Coney Island på 50-talet. Trolskt ljus och bra skådisar!

Jul i vårt hus! Självklart med jul-hantlarna beredda :)

Sjöng i kyrkan på julafton gjorde jag i år igen. Vet inte för vilket år i ordningen.

Elin och Egon är kompisar

På Friskis är det också jul!

och ganska lugnt!

Vissa gillar att slappa

Strålande stjä-ä-rn-aaa

GIF-tajm!

Har egentligen massa mer att berätta, men tar ett litet inlägg i taget.

Gott slut på det gamla året önskar jag dig, och måtte 2018 bli ljust och fyllt av hopp för dig, mig och mänskligheten.

Och så önskar jag att jag äntligen ska få ägna mig åt det jag helst vill. Och att pengarna ska räcka till!


HAHAHAHA

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie.
The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood.





Nice thing though:

I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression.
Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it.

Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗

Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´.






Have a lovely friday!

Tussen gör sig hemmastadd

Vår nye familjemedlem Tussen har gjort sig riktigt hemmastadd på kort tid. Numera sover han lugnt i min säng tillsammans med Lisa hela nätterna, leker med sina små bollar, äter allt som kommer i hans väg samt springer till dörren för att hälsa när det ringer på. Det känns jättebra med honom!
Nu ska jag ta mig ut och kanske köra lite lätt träning trots snor. Sen är det Julfests-dax.

Saturday

When I write the word "Saturday" in english, I always think of the song "Come saturday morning", a song that I sort of grew up with:

Come Saturday morning
I'm goin' away with my friend
We'll Saturday-spend till the end of the day
Just I and my friend
We'll travel for miles in our Saturday smiles
And then we'll move on
But we will remember long after Saturday's gone
You know what the trouble is?
Trouble is that probably all the good things in life
Take place in no more than a minute
I mean all I did, I, I bet you
At the end of seventy years should you lose someone
You can sit down, you can figure the whole thing out
You spent nineteen years sleepin'
You spent five years goin' to the bathroom
You spent thirty-five years doin'
Some kinda work you absolutely hated
Spent seven thousand eight hundred and
Fifty-three minutes blinkin' your eyes
And added to that, you got that one minute of good things
Then one day you wonder whether you're minute…