Dogs, cats, opera and gym - welcome to my world

Ibland känner jag mig som världens i särklass dummaste person. Idag t.ex. Ska inte gå in på detaljer, men jag måste bara få säga detta. J*vlar vad jag känner mig som en naiv j*vla idiot. Känns som jag har hamnat i en total återvändsgränd och målat in mig i ett hörn på samma gång. Samt står på en klippa och enda vägen därifrån är att hoppa. GUUUUUUUUD vilket pucko jag är. Måste genomgå hjärntransplantation tror jag. Ta bort, ta bort, ta bort. Hittar ingen bild som kan illustrera....får bli nåt helt annat.

Målning av Rickard Bergh. I hans ateljé var jag idag och yogade! Idag känns livet riktigt bra. I morse åkte jag ut till Storängen i Nacka för att delta i en yoga-workshop med Kia från Paris. Miljön var den mest fantastiska tänkbara, Skagenmålaren Rickard Berghs gamla ateljé. Otroligt insprirerande och så vackert att få in allt det vårgröna utanför genom de enorma fönstren. Vi började med Pranayama-övningar, andningsövningar som hjälper till att tänja på andningskapaciteten och utvidga livsanden, Prana. Sen var det en "vanlig" klass, Mysore style, dvs man kan ordningen själv och läraren går runt och justerar. Jag kan knappt med ord beskriva vad yogan har gjort med mig. Hur hade jag kommit igenom denna tuffa period utan yogan!? Det hade jag kanske, men inte på samma sätt. Känner mig oerhört tacksam att jag har fått bli en del av detta! Sen hade Lisa, som bor i det fantastiska huset, gjort iordning en helt fantastisk brunch med olika sorters bröd, gröt, müsli, röror, fruktsallad...

....och hittat några citat. Lite fina tycker jag. Hälsningar Gunilla 12 år. Typ.

Såhär känner jag mig ofta. Mot allt och alla typ. Fattar inte vad det är med mig. Känner mig så otroligt tungsint. Lyssnade på Ebba Forsberg när hon sjunger Leonard Cohen på svenska idag och har fått följande text på hjärnan: Jag vill ha dig, vill ha dig, vill ha dig på en stol till nån meningslös låt i en grotta på liljornas tungspets i en kärlekslös, trist korridor i en säng som är svettig av månsken i ett rop fyllt av fotspår och sand Aj, aj, aj, aj Ta min vals, ta min vals Ta dess sargade liv i din hand Jaha. Dagsläget är mörker helt enkelt. Stod återigen och hängde utanför Polishuset idag och väntade på Jacob som var på medlingssamtal. 2 timmar tog det och de är inte klara än. Hann med många tankar under de två timmarna. Vill så mycket en sak att det gör ont i mig. Ska inte förstöra något bara. Äh! Vilket depp-inlägg. Nu går jag och drar täcket och ett par katter över huvudet. Imorgon är en annan dag.

Jag må vara en frånskild kärlekstörstande halvsentimental medelålders singelkvinna men jag älskar filmen "Moonstruck" med Cher och Nicholas Cage. Jag älskar hans kärleksföklaring till henne efter det att de sett "La Bohème" på Met ,"kärleken är inte bekväm, den sliter sönder och förstör, men jag brinner hellre i helvetet än avstår. Jag vill ha dig i min säng NU" typ. Fattar inte vad det är med mig. Sitter bara och gråter och är patetisk. Idag gifte sig min väninna Ann-Marie i Allhelgonakyrkan. Tänk att folk törs tänker jag! Törs gå in i detta att älska en annan person och våga dela tillvaron med den. Och då har hon ändå haft det så tufft på massa olika plan. Själv känner jag mig mest livrädd. Livrädd att inte duga och bli avvisad, så rädd att jag inte vet om jag törs ens tänka tanken att jag vill något. Fastän jag längst därinne vet att jag vill. Vill verkligen våga, inte bara lägga beslut på andra. Vill. HÄR är scenen. Efter ca 3 minuter kommer favorits...

Lisa Lyon fotograferad av Robert Mapplethorpe Kunde inte hålla mig trots att det blivit lite mycket av varan denna vecka, men skulle ju ändå lämna nyckeln....gymmet bara skrek:KOM OCH TRÄNA!!! Så då gjorde jag det. Kul! Jag är stark och ser faktiskt riktigt stark ut också. Mår så bra av träningen! Jag blir lätt manisk, jag vet, men det är ju så kul... :) Och så är jag så fåfäng att jag vill se bra ut i baddräkt. Kom igen, vem vill inte det! Så jag är beredd att kämpa för det. No pain, no gain!

Så melankolisk. Så vemodig. Vad svårt det är att våga tro på något, att våga hoppa utan skyddsnät. Att våga stå för vad JAG vill. Inte vad nån annan vill. Livet är väl ändå något oerhört. Våren är vacker och skoningslös. Väcker känslor. Väcker en brådska. Allt är så skört.