Fortsätt till huvudinnehåll

Hjärnstillestånd



Veckans uppgift: att vara en valkyria och inte behandla migsjälv som kattskit.




Oj, vad tiden har sprungit.



Jag har inte haft ro att skriva ett endaste ord på över tre veckor.



Ibland kommer inga ord till en, och behovet att skriva suddas ut.



Det har varit uppochner i sinnet, vad ska jag sjunga, orkar jag göra en satsning till, klarar jag att kontrollera mig, finns det något sådant som ett kall, är man tvungen att följa sitt kall isåfall...?



Är fullständigt klar över en sak: att jag inte tänker behandla migsjälv som jag har gjort tidigare, dvs som kattskit ungefär.


Jag tar ansvar för mitt liv och mitt handlande och jag tänker må bra.


No more kattskit alltså.




Har några slutscener i Götterdämmerung framför mig i veckan, SKA lita på migsjälv, SKA ta det lugnt, SKA inte gå över mina gränser!




Ska tända eld på min sophög med upphöjt lugn och i fullständig balans, kryddat med total galenskap.



Ser fram emot detta!

















Kommentarer

  1. Våga sjung med alla dina nya insikter, jag tror att du kommer att uttrycka mer än någonsin i din röst om du släpper fram allt du har inuti dig. Tänk om vi hade stannat och inte utvecklats, då hade vi aldrig fått se hur mycket vi kan prestera med en helt annan känsla!

    SvaraRadera
  2. Tack för en härlig stund på OHS! Ses snart, kram fr Evabritt

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Kontakt

Jobbhelg, hemma och lite trött nu. Fick dessutom för mig att springa fram-och tillbaka idag, kändes lite småtrögt speciellt på hemvägen, men hem kom jag. När jag hade varit hemma en stund, ringde mobilen, och det var en kontaktperson från Hundhjälpen. Efter alla dessa kontaktförsök, hörde äntligen någon av sig, jag som nästan hade gett upp. Hon var också inne på att den kattälskande hundflickan Lia skulle passa oss bra, och nu skulle hon ta reda på lite mer dagsfärsk information och höra av sig igen under veckan. Åh, vad spännande! Tänk om vi snart har en hund! Glad glad glad. Här är hon! Nu ska jag sova, imorgon blir det lunch med Sandra och sen köpa vinterskor till Jacob. Och kanske titta på en hundsele eller så :) Godnatt!

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!