Samlar kraft och inspiration för imorgon genom att lyssna till den obestridliga nr 1 av Wagnersångare, Birgit. Jag som sjunger exakt samma repertoar blir åter och åter igen slagen av att hon klarar att behålla den där lättheten, att hon aldrig luras att ge för mycket eller låter känslorna ta över, något jag själv gör hela tiden. Jag måste aktivt tänka " jag är en isbit, jag är en isbit ", annars kan vad som helst hända. Och det ska det inte, för nu har jag kontroll, inte, som tidigare, det. Det tog mig i besittning och gjorde vad det ville med mig, som om jag blev besatt av en demon.
Inga fler demoner tack.
Här är hon iallafall, hon som aldrig var besatt av demoner, Birgit!
Och med denna lilla truddelutt, som även jag tänker sjunga imorgon, säger jag Godnatt, och måtte demonerna hålla sig på avstånd!
inte just nu, tack
Kommentarer
Skicka en kommentar