Fortsätt till huvudinnehåll

6 juni. Gunilla funderar på ett och annat (det låter som Nalle Puh ju)


6 juni!
Betyder ingenting för mig, men det är väl bra att ha en nationaldag. Alla har väl det? Man ska ha det? Ja, ja! För mig var det en lördag som hade lite söndags-feeling.
Elin är i Sverige. Inte här just nu, utan på Sweden Rock med Carro och Soffan. Imorgon kommer de tillbaka, och Duncan kommer också flygandes från Paris. Full house!

har en viss förkärlek till att hänga uppochner!
Något magiskt håller på att hända.
Jag känner en viss glädje i att sjunga igen. Sjöng igenom delar av andra akten i Ragnarök häromdagen. Visst fattar jag att det är där jag ska vara, om jag nu ska vara någonstans överhuvudtaget. Plötsligt har jag en helt annan växel. Den där växeln jag är rädd för.
Nu erkänner jag att jag är rädd för den där överväxeln....jag tror jag ska dö om den slår på och tar över. Men det är ju bara jag som kan bestämma över det.
Eller?
Så måste det ju vara, om jag inte är besatt av Djävulen eller Gud eller båda delarna.
Just det, det skrev en recensent en gång... "hon sjunger som vore hon besatt av både Gud och Djävulen". Det var ju en fantastiskt mening, men ändå hemsk. Jag vill bara vara besatt av mig själv och min andning.

halleluja, lite svensk pastoral. det är nåt med idyller som får mig att spy.
Annars jobbar jag på...och yogar mycket. Har köpt en fantastiskt vacker yogamatta. Tussen tyckte också den var fin. Om Tussen godkänner, måste det vara bra grejer man har köpt.




Nästa vecka, närmare bestämt på onsdag, ska jag på utbildning. Spännande känns det. Jag vill ha in lekfullheten i Friskis-yogan. Att våga leka med kroppen och rörelserna. Vi får väl se vad som händer. I väntan på detta går jag på alla möjliga yogapass. Anti-gravity (hänga uppochner i tyg-grej), bikram. ashtanga, Strala...you name it. Underbart är det!
Och så ägnar jag så mycket tid jag bara kan åt Smilla, min älskade hundvän.

stilla stund i skogen

det här gänget är inte så tokigt, det heller.


Slutar med dessa kloka ord Tål att tänka på. Vet inte riktigt vad jag tycker om det.

Sometimes not getting what you want is the biggest blessing of all.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie.
The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood.





Nice thing though:

I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression.
Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it.

Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗

Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´.






Have a lovely friday!