Fortsätt till huvudinnehåll

Bra dag

Mina armar ligger inte långt efter! Tjoho!

Idag har varit en bra dag och det känns äntligen, långsamt, som om jag börjar få min energi tillbaka.
Jag sov gott, jag var på gymmet och körde hårt som attan (hade inte tänkt det men det var så kul), hade lektion med Helena som gör jätteframsteg, fikade med Ulrika på mysiga Ritorno - det enda trista var att medan vi satt där och fikade blev hennes cykel stulen alldeles bredvid. Vad lågt! Och fräckt! I princip måste cykeltjuven ha gått förbi där vi satt. Vilken skithög.
Nu har jag ätit spaghetti med tomatsås och kräftstjärtar i sällskap av Jacob och Youssef. Imorgon jobbar jag på F&S Ringen, fredag Kungsholmen igen och sen ska jag vara ledig ett tag har jag tänkt innan jag sätter igång på KI.
Jag börjar tycka det är ok att se migsjälv i spegeln på gymmet. Jag kan se att min kropp har förändrats, det syns att jag tränar och det syns att jag försöker äta bra och jag blir glad och stolt av att det syns och att jag kan tycka att jag ser rätt ok ut. Det är en otroligt stor förändring från tidigare. Även om mycket sker i hjärnan, är det ändå enormt kul och peppande att gilla vad man ser och inse att det här har jag åstadkommit genom att ta hand om min kropp och se till att jag mår bra.
Så det så! :)

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...