Den där katten Tussen, han den knasige som både blev hängande i ett träd, fångade en skogsduva samt blev attackerad av en mås, han blev i extas när jag kom hem inatt. Han sprang runt och hoppade, kröp in under mattor, sjöng en tvåtimmars-konsert, och, det bästa eller värsta, hur man nu ser på det, han lyckades trassla in sig i min mobil som satt fast i datorn med usb-sladden. I vilket fall lyckades knasbollen få sladden som ett skärp runt sin lilla mage, och så drog han ner mobilen i golvet med en duns. Han brydde sig inte ett dugg, jag tog loss honom från sladden och han fortsatte springa in under mattor och upp i sängen och så. Bara det att idag är mobilen HELT död. Den går inte ens att ladda. Det går inte att slå in PIN-koden ens. Så, thanks to Tussen, är det bara att använda min gamla Ericsson från...ja, vad kan det vara...2002? Bilderna på Jacob jag har däri ser i vilket fall ut att vara från ett annat liv. Allt detta tack vare den kära katten, som blev så glad när jag kom hem. Knäppis!
....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Kommentarer
Skicka en kommentar