Fortsätt till huvudinnehåll

Februari

2 februari och vintern är kompakt runt omkring mig. Snö, snö, snö....hur kan det snöa så mycket? Det känns som om jag lever i en vit jättestor kokong. Har köpt nya löparskor, men de får bo i sin kartong ett tag till. Det är för mycket snö för att sätta igång med något vettigt springande. Hatar att hela tiden vara blöt om fötterna.
skorna. här ligger de och väntar på bättre tider.
Jag har börjat titta på True Detective. Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle tycka Matthew McConnoughey var en bra skådis. Men nu tycker jag det. Inte bara bra, han är helt jäkla asgrym. Oj vad konstigt att jag tycker det.

det finns ett liv efter homeland!
Igår var Jacob och jag och åt middag på Döden i grytan på Norrtullsgatan. Tog inte en massa bilder, som min lilla dotter alltid gör, men det var mysigt och gott - förrätten, Carpaccio Classico var jättejättegod och mitt vin var också jättejättegott. Sen tog jag pasta med valnötter och parmesan och vad det nu var - när det kom in så var det några bollar i som jag inte kom ihåg vad det var. Visade sig vara kycklingköttbullar tror jag, fast när jag tittade i menyn, stod det salsiccia. Det var lite väl mastigt och jag var mätt i ca 12 timmar efteråt. Den förste jag såg när jag kom in där, var Håkan Hagegård som satt där med en dam. Som en liten påminnelse om att det finns något som heter sångare.
Denna vecka jobbar jag inte heltid längre, så det finns tid för annat.
sångerska?

oh no
roland tittar på sin idol jamie oliver
Vad händer annars? Loa Falkman blir den nye Ica-Stig. Jag tittar på Trinny och Susannah. Roland sover, eftersom det inte är nåt med Jamie på tv ikväll. Och snön bara faller och faller.
tjingeling

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...
Skicka en kommentar
Läs mer