Fortsätt till huvudinnehåll

Mycket yoga blir det. För mycket kanske.

roland kör lite kattyoga
Min tanke inför den stundande yogaledar-utbildningen (om två veckor, gaaaah!) är att jag ska gå på så många olika pass som möjligt för att ha lite att inspireras av och jämföra med.
Mitt ena knä har känts lite konstigt ända sen vi sprang 60 sekunders-intervaller på Lillsved på förra kursen, när jag tog i så mycket att jag fick blodsmak i munnen (och ont i knät). När jag är varm, känns det bättre, men i början av en klass känns det stelt.
man kan ju sitta och sola lite och softa också
I måndags var jag på Hot Yoga, en klass som kan vara lite av varje beroende på gruppens sammansättning och ledarens tankar/humör den dagen. Det var fullsmockat, och denna gång blev det Bikram flow. Bredvid mig tryckte en man i 50-årsåldern in sig, med jättestor handduk och otroligt stötig jobbig andning. Jag tror han tyckte att han ansträngde sig lite mer än alla andra tack vara sin jättekonstiga andning. I vilket fall drog det mig från fokus att ha honom stönandes 5 cm ifrån mig....ja vad vill jag berätta med detta....jo, jag blev helt slut efter den klassen. Ska inte bara skylla på den stånkande snubben, det var också ännu varmare än vanligt för att det var så trångt därinne, och värmen kanske möjligen fick mig att göra saker som jag inte skulle ha gjort annars (såsom att böja/dra/trycka ihop/balansera) lite mer än vanligt. Kort sagt, min kropp är fortfarande trött. Och när man blir så varm, kan man få för sig att man är lite böjligare än vad man egentligen är. Och vips så har man gjort en brygga/gräshoppa/framåtböjning för mycket.


Jag tycker alltid jag är fjantig när jag känner trötthet, alltså gick jag på min "fadder" Pias Yoga Energy-klass idag. Det kändes väl ok, men jag vet inte. Jag är stel och trött. Knäet känns lite halvstelt, min rumpa känns som en betongkloss och höfterna känns som stela klump-grejer. Ländryggen är också lite stel, benen känns som stockar och ja, jag är trött.
Men precis som med sjungandet, jag kan inte hålla mig ifrån det. Precis som jag nyss skrev, jag tycker jag är en inbillningssjuk fjantig latmask om jag inte gör vad jag föresatt mig. Och det kan man, så länge man inte är död eller döende. Precis exakt detta fick mig att nästan sjunga ihjäl mig när det begav sig. Jag fattar inte att jag gör såhär! När jag vaknade imorse, tänkte jag: "oj, kroppen känns trött. Kanske ska avboka passet. Eller, nää, gud vad fjantigt. Jag lever ju och kan gå och stå. Alltså går jag på passet."


Och nu har jag bokat in mig på Strala, Anti-Gravity och Bikram de kommande dagarna. Hej och hå, hur ska det gå...?
Ja, det var lite tankar kring mitt beteende. Något liten spärr i hjärnan saknas.
Nog om det. Igår på jobbet var det brandövning, och Smilla fick även uppleva denna situation. Själva larmet var inga problem, men att alla skulle ut samtidigt var lite jobbigt. Men hon var jätteduktig.
Nu ska jag ta sats och resa mig ur soffan och gå ut en sväng med Smilla. Och kanske lyssna lite på kroppen. Och kanske ta på allvar när kroppen är trött. Ibland kanske det inte bara är lathet.
Tjing och namaste.

älskar att det finns vild natur på promenadavstånd

kattgänget lyssnar på sina kroppar!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En fredag

Höst. Älskar höst.

Älskar mindre att jag ännu inte fått något besked från CSN (sökt studielån för kursen jag går).
Älskar inte alls att jag fått ett konstigt meddelande där det står att när en fyllt 47 gäller särskilda regler. Så de kanske inte kan gå med på min ansökan.
Sen ombeds jag skicka kompletterande uppgifter (VAAAAAD liksom).
Så eventuellt kommer jag inte få in ett öre i höst. Så himla bra att jag har så  mycket pengar gömda i madrassen då! Eller inte.



För övrigt analyserar jag Rosenkavaljeren så det står härliga till.

Har precis kommit fram till att ju mer jag läser stycket, desto mindre tycker jag om det. Älskar musiken och....ääh just det ja, det var allt. Gillar tyskan också. Slut.

Handlingen förmår inte gripa mig. Operan är som en enda sockerchock. Som att bli tvångsmatad med prinsesstårta eller sockervadd.

Var tvungen att köpa ett ex av Sven Delblancs pjäs "Den arme Richard".
Såg den för ca 150år sedan på Dramaten med Ernst-Hugo Järegård som Strauss. Minns att…

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…