Fortsätt till huvudinnehåll

Jesus-åker-upp-till-himlen-helgen

Jobbhelg för min del. Två dagar på Gärdet, två dagar på City. Imorgon ledig, hurra!
Jag har ont i ett knä vilket inte alls känns bra när man ska bli yogaledare. Speciellt när det gör mest ont när man försöker sätta sig i lotusställning. Ska man instruera yoga, känns det absolut som en försvårande komponent. Och så vet jag inte om man bara ska ignorera smärtan? (min absoluta specialitet). Men det känns inte bra att det gör ont. Så jag ska gå till Access Rehab på tisdag. Låter väl bra? Och klokt och moget?
Nu ser jag på Bridget Jones (tröttnar aldrig) och tänker att jag aldrig mer vill sjunga. Tror jag. Imorgon kanske jag vill det igen, alltmedan åren går och jag blir mer och mer ointressant och patetisk. Så känns det iallafall.
Ibland tänker jag att jag kanske är lite cool och kul och inte så tantig, och sen ser jag en bild på mig själv och ser en tant som ser ut som en liten knubbig, halvgammal halvasiat (vilket ju är sant) men ändå...och så tror jag att jag ser ut som en äldre variant av Alexa Chung typ. Inte.

såhär ser jag inte ut

Jaha. Nu sitter jag i soffan med katterna bredvid mig och hunden på golvet och känner mig som en crazy-cat-and-dog-lady. Vilket känns typ okej.
Vilket tönt-inlägg. Nu tar vi lite bilder istället.

firade ingenting med lite prosecco förra helgen

tussen var skeptisk

och roland spanade ut över horisonten
det är otroligt vackert i grönskan

med en pinne mellan tassarna blir livet ännu bättre


vilan är en viktig del av yogan/hälsningar smilla

vi var uppe på ett berg i hagaparken


vi hittade detta spännande schakt, där gustaf III hade tänkt bygga ett stort stall

bara en grop kvar. eller ja, ett schakt.

sötnos

svensk vår/försommar. fint.


kvällsljuset är fantastiskt



avslutar med denna lilla bild på elin i diskmaskinen. berlin, hauptstadt der DDR, sisådär 1989!
Hejdå, nu ska jag fortsätta att tänka på att Jesus åkte till himlen just denna helg för ganska många år sedan!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...

Positiv till överdrift?

När jag läser igenom vad jag skrivit på senaste tiden, tänker jag att ni kanske spyr på nån som är så positiv. Det känns som om jag bara skriver att jag mår jättebra och att allt är roligt och att vädret är underbart och att min mat är god och mina katter söta och min son är fantastisk. Med andra ord helt olidligt. Men....ja, det är ju så det känns nu. På ett ungefär. Vet inte hur jag ska skriva annars. Jag mår jättebra, så är det bara. Jag tror inte jag hade orkat blogga när jag mådde skit, vilket jag gjort under en ganska lång period. Så ni som eventuellt läser detta, ni får ta att jag är glad och mår bra. Men jag lovar att skriva när jag inte mår bra också. Ja, t.ex har jag mastodont-mens just nu. Men efter intensivpasset så kändes t.o.m mensen helt ok. Så var det med det. Jag lovar att skriva när allt känns såhär också!

Och så var det drömdags igen...

Varje gång något händer i mitt liv som berör mig på djupet, så drömmer jag otroligt mycket. Det känns väldigt tydligt att det är bearbetande drömmar, och att saker kommer upp till ytan som jag inte visste att jag visste. Inatt drömde jag (något förenklat) följande: Jag och en person jag nyligen har träffat är på en plats som är ett slags blandning av gym och hotell. Vad vi hela tiden vet, är att vi ska vara med på nån sorts filminspelning där vi ska hoppa ner i en pool och bli skjutna.Det är bara det att en av oss, vi vet inte vem, dör på riktigt. Och det är Penelope Cruz som ska skjuta oss med pistol. Den här andra personen är helt lugn och verkar i det närmaste oberörd av vad som ska ske, han har bestämt sig och inget spelar nån roll. Jag däremot blir mer och mer förtvivlad, för jag vill inte dö. Vi hoppar i poolen och väntar på skottet, och jag klamrar mig fast vid min vän och gråter och skriker att jag aldrig mer kommer att få träffa mina barn. Han är fortfarande lika lugn, och Pen...