Dogs, cats, opera and gym - welcome to my world

Parisisk Bajs-skylt Gammaldags karusellreklam karusell i La Villette Det är nåt särskilt med kossor Promenad längs Canal St Martin Bakgården där soptunnorna håller till Hemma hos Elin och Emilia, frukostdags! Litet myshörn i lägenheten på Rue du Faubourg St Martin

Blev inga skor. Blev en lugn dag för mig själv med träning, städning, chattande med dotter, lite god vegetarisk mat ( jag har fastnat för stekt aubergine, så himla smaskigt) och lite tankar medan jag lyssnade på min kära Paloma Faith-cd. Det där samtalet igår...hmmm. Kanske dags att jag vaknar upp? Eller är jag vaken? Eller är jag bara förstoppad i hjärnan? Det känns så ofattbart otroligt bra att jag ska åka iväg en vecka nu och få nya intryck. Fortfarande förknippar jag resande med prestation, men den här gången får jag faktiskt ha semester. Jag får åka ensam och jag behöver inte bevisa nånting alls. Ska försöka visualisera detta. Inte prestera. Njuta, ta det lugnt. Overkligt, men det ska nog gå bra. Om de här otillräcklighetskänslorna bara ville lämna mig. Jag tror att jag måste prestera för att få kärlek. Nej, det klart jag inte tror, men det är så jag reagerar. Att jag inte värd att ta emot kärlek om jag inte kommer med nån motprestation. Och då duger det inte med att ge kärlek ti

Lördag förmiddag. Ska träna skivstång, handla lite, tvätta, städa och fixa det som behövs fixas innan jag drar till Frankrikes huvudstad. Har sovit tungt men oroligt. Det är så mycket som virvlar runt i mig. Livet måste ju vara mer än det uppenbara, om bara det som syns är, känns det ju rätt meningslöst. Och att livet skulle vara meningslöst är en av mina värsta rädslor. Att man helt fokuserar på fel saker och sen upptäcker att det var fel och då har man försuttit sin chans och sen får man sitta där och ångra sig och sen dör man....bläää. En av mina andra rädslor, kanske den största, är att inte duga, att bli avvisad, att inte räcka till. Och hur mycket jag än kämpar med detta, så kan jag rasera det jag har byggt upp på nolltid och helt återgå till det där "jag duger inte, jag duger inte, jag duger inte"-tillståndet. Övergivenhet. Att ingen bryr sig, att den jag bryr mig om inte bryr sig, att jag är utbytbar, att jag inte är värd något, att jag är ful, att jag är tjock, att

Min vackra stad Jag kan bli så otroligt kär i min stad ibland. Idag tog jag en promenad i Vanadislunden efter avslutat jobbande och insöp lite Stockholmsatmosfär "från ovan". Känner mig alltid lite lagom nostalgisk och vemodig på såna promenader, som om jag var Lydia i "Den allvarsamma leken" eller någon i Per-Anders Fogelströms " Mina drömmars stad" eller så. Jag älskar verkligen staden! Eller så är det för att jag kommer härifrån som jag känner så. Men lik förbannat, jag älskar staden!

Var i Palmhuset.... avstressande, viktorianskt, romantiskt vill gärna ha en damm med staty i hemma Kameliautställning var det också! Och så var det operabesök, massa prat med mina vänner, god mat, promenad på stan och lite annat. Men nu är jag hemma i mitt kära Stockholm igen, känns bra. Nästa gång blir det Paris! ;)

Saa tag mit Hjerte i dine Haender men tag det varsomt og tag det blidt Det röde Hjerte nu er det dit. Det slaar saa roligt, det slaar saa daempet, for det har elsket og det har lidt, nu er det stille, nu er det dit. Og det kan saares og det kan segne, og det kan glemme og glemme tit Men glemmer aldrig at det er dit. Det er saa staerkt og saa stolt, mit hjerte, det sov og dremte i Lyst og Leg, nu kan det knuses men kun af dig. /Tove Ditlevsen Känner mig lite sentimental ikväll. Älskar den här dikten. Vill också kunna säga så till någon. Hon ser så modern ut, Tove. Tidlös.

...och nu är det vår igen och våren varar intill sommarn! Och då måste jag ha vårfärger på sidan! Vill gärna ha en snyggare layout,hmmm, kanske ska pyssla lite ikväll. För övrigt är jag snart på väg till Göteborg för att hälsa på Thomas och se Thais på Göteborgsoperan. Uppladdning för Paris, dit jag beger mig om en vecka! Vill totalförnya mig känner jag. Under tiden lyssnar jag på Paloma Faith och min älskling Friedrich Gulda och önskar mig några kilo kärlek i påskägget.

För ett antal år sedan köpte jag en bok på bokrean, "Om yoga" hette den. Den har varit en inspirationskälla sen dess och ligger alltid framme på flygeln, färdig att bläddra i. Bilderna är vackra och intervjuerna är såna att man gärna kastar sig ner på yogamattan direkt, så peppad blir man. Det är nånting med hela boken som känns opretentiöst, snyggt och grymt inspirerande. Nåja, till saken. Idag var jag hos Charlotte och yogade igen och vi pratade lite efteråt om att jag snart skulle åka till Paris och hälsa på Elin. Hon sa att hon visste en tjej som hade yogastudio där, hon hette Kia och jag kunde få hennes nummer ifall jag ville ta en klass när jag var i Paris. Jag undrade om hon hade nån hemsida, och Charlotte sa: "äsch, googla Kia Yoga Paris" så hittar du säkert henne. Och det gjorde jag! Det visade sig nämligen vara fotografen till min kära yogabok, Kia Naddermier! Världen är allt bra liten. Så nu måste jag ju nästan ta en klass där, om det funkar med tiden. Va

Ok, jag har en ny idol. Och än en gång är det min vän Musikmongot som varit i farten. Jag ÄLSKAR Paloma Faith. Lyssna, titta HÄR

Tisdag morgon. Klockan är snart 8 och jag har varit vaken i tre timmar. Det är lugnt här på Friskis och jag sitter och ser på snön och solen utanför. Igår när jag kom till vårt lilla sushiställe på Frejgatan, läste jag i en gratistidning som låg där att även Lars Norén tyckte detta var stans bästa sushi. Frågade japanska paret som driver stället om de hade läst det, och javisst, Lasse Norén brukade komma dit ganska ofta, han var en riktig stammis. Har svårt att tänka mig Lars Norén som Lasse, men han kanske bara är en vanlig Lasse som köper sushi på kvartersstället. Jaha,ja. Och Bengt Magnusson, berättade de, han slutar läsa nyheterna 19.25 och 19.40 står han där och köper sin sushi. Bengan och Lasse, där ser man. Sushisnubbarna i kvarteret. Efter idag ska jag ha Friskis-uppehåll några dagar, det har blivit mycket Friskis på senaste tiden. Nu blir det lite sjunga, lite Göteborgs-semester med operabesök och lite yoga. Livet är rätt bra ändå. Speciellt om man betänker alternativet.

Tog en löprunda, det var underbart vackert och jätte,jättehalt. Men jag klarade mig utan att drulla omkull. Sen gick Carina och jag en promenad till Karlbergs Slott med CafeLatte från SevenEleven i högsta hugg. Och där ramlade jag förstås pladask, kaffet for åt helvete och jag låg platt som en pannkaka på mage på en isfläck. Hur löjligt som helst. Sen gick vi hem till henne och tog ett glas vin och pratade om livet, hur mysigt som helst. Och sen var det söndagmiddag hos exet med sonen. Här två bilder på solande katter! Då vet man att våren är på gång, även om man halkar på magen vid Karlberg :) Måste förresten köpa nya solgalsögon, ett säkert vårtecken!

Fredagsmys...plötsligt är det ett vedertaget begrepp. Snacka om reklamkupp. Fredagsmys....bläää. Som om alla människor lever samma kärnfamiljsliv med jobb måndag till fredag och lediga kvällar och helger.Och då myser man med sin familj, och mysa är dessutom förknippat med att sitta i en soffa, se på tv och äta godis. Eller så reagerar jag bara onödigt starkt, som vanligt! :) Men om ingen reagerade, skulle ju ingen förändring komma till stånd heller. Så jag fortsätter vara arg som lilla My, i tron att jag kan förändra nånting iallafall. Åtminstone min egen situation! Själv har jag jobbat som en galning den här veckan, och ska så göra även imorgon. Ledig på söndag iallafall, och sen jobb måndag och tisdag på Friskis. Sen får jag lite tid för mig själv, dags att vara sångerska några dagar igen. Konserten i måndags var en galen historia med både det ena och det andra om man säger så. Men jag klarade mina uppsatta mål, att hålla mig lugn och inte sjunga upp mig och upp mig och upp mig, att

Så himla fint väder idag! Sol, snö, några minusgrader...för min del kunde snön vara borta nu, men om den ska vara kvar, kan det åtminstone vara som idag :) Tog en långpromenad till repet i Högalidskyrkan. Det tog drygt en timme. Väl framme, så var det bara att nöta Karmelitsystrar och Valkyrior i tid och evighet. Med tanke på att konserten är i övermorgon, känns detta som ett väldigt optimistiskt projekt. Nåja, jag tränar mig på att bara ta ansvar för mig själv och det jag gör och försöka låta det andra rinna av mig. Lyckas ganska bra med det tycker jag. Imorgon är det rep igen. Ska inte sjunga så mycket blablabla utan försöka lära mig den nya svenska texten. Tittade lite på Rosenkavaljeren från Met när jag kom hem igen. Nu tycker jag inte att det är så kul att titta på opera för det mesta, det tyckte jag inte idag heller. Jag vet inte....näää....jag är skeptisk som nån (Stefan Sauk?) alltid sa i Lorry eller nåt för typ 15 år sedan. Så det blev Inspector Lynley istället. Det var visser

Har känt mig seg och trött hela veckan, träningen har känts lite oinspirerad och i samma gamla hjulspår. Bokade av Sofias härliga intensivpass på Kungsholmen och tänkte att jag går till gymmet på gamla Svea och tar det lite soft. Väl där upptäckte jag att jag till att börja med satte nytt rekord på att ro 1 km. Då kände jag genast ett behov att sätta mig på cykeln och köra intervaller i en kvart. Och så var man uppvärmd! Sen var det bara att ge järnet! 80 kg i benpressmaskinen och swings med 12 kilos-kettlebells. Och så ökande tyngd på axelpress med hantlar samt lite annat smått och gott. Flög hem därifrån! WOW vad kul det kan vara att träna. Precis det fokusbyte jag behövde. På mina "vanliga" pass känns det som jag fokuserar på fel saker och börjar tröttna på upplägget, så nu blir det gymmet en tid tror jag. Och så yogan förstås. Eventuellt kan jag inte ens gå imorgon pga träningsvärk, men den dagen, den sorgen...ska ju bara repa Valkyrieritten i 4 timmar, haha. Just NU är

Lyssna här . Galenskapen, det oskuldsfulla, artisteriet, humorn, musikaliteten....love him.