Fortsätt till huvudinnehåll

Tunga tankar



Lördag förmiddag.
Ska träna skivstång, handla lite, tvätta, städa och fixa det som behövs fixas innan jag drar till Frankrikes huvudstad.
Har sovit tungt men oroligt.
Det är så mycket som virvlar runt i mig. Livet måste ju vara mer än det uppenbara, om bara det som syns är, känns det ju rätt meningslöst. Och att livet skulle vara meningslöst är en av mina värsta rädslor. Att man helt fokuserar på fel saker och sen upptäcker att det var fel och då har man försuttit sin chans och sen får man sitta där och ångra sig och sen dör man....bläää.
En av mina andra rädslor, kanske den största, är att inte duga, att bli avvisad, att inte räcka till. Och hur mycket jag än kämpar med detta, så kan jag rasera det jag har byggt upp på nolltid och helt återgå till det där "jag duger inte, jag duger inte, jag duger inte"-tillståndet.
Övergivenhet. Att ingen bryr sig, att den jag bryr mig om inte bryr sig, att jag är utbytbar, att jag inte är värd något, att jag är ful, att jag är tjock, att jag inte märks....bara destruktiva dumma tankar. Och ändå finns de där, redo att ploppa fram vid första bästa tillfälle.
Näää, usch, nu går jag och tränar. Och sen köper jag nya skor kanske.

Skor kan ju inte göra saken värre iallafall

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...