Fortsätt till huvudinnehåll

En bra dag!

Känner mig ungefär såhär


Som sagt, den där springturen i skogen var underbar. Och det var trevligt att jobba, även om jag känner mig lite vimsig idag, vet inte riktigt varför. Eller det vet jag kanske.
Nästa vecka eller så kanske jag får två barn igen, eller ett lånebarn rättare sagt, det ska bli jättemysigt. Gillar när det är liv här hemma, annars sitter jag bara och grubblar, även om jag behöver det också ibland.
Livet är ändå så himla spännande tycker jag! Berg-och dalbana, ok, men spännande! Och som jag skrivit massa gånger förut, min största skräck är att inget händer överhuvudtaget, eller rättare sagt, att inget förändras.
Nu ska jag leta bild på Elins cykel, eftersom Sandra ska låna den. Elin är ju ändå inte den mest entusiastiska cyklisten om man säger så.
Jaha...jag tog ett litet glas rött till maten och nu är jag typ asglad.Tjohoo. Så kan det gå när man är lite trött och tränar typ varje dag.
ÅH nej, nu har jag missat det enda jag ville se på tv, bara för att jag sitter här och är glad typ. Så nu blir jag arg istället.
Eller inte.
Hej svejs!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...