Fortsätt till huvudinnehåll

Gäääääääsp



Så fort jag är hemma, blir jag så trött att jag tror jag håller på bli sjuk. Men inte på jobbet.
Skumt.
Idag kom det in en dam och skulle köpa kort. Hon stirrade så på mig tyckte jag, men på ett rätt välvilligt sätt, det var inte som om hon ville mörda mig eller så. Så frågade hon vad jag hette (det står "Gunilla" på min namnskylt, så jag sa inte "Lars" eller nåt annat lurigt).
"Gunilla" sa jag, då undrade hon vad jag hette i efternamn. Jaha, då sa jag det, hon såg fortfarande lite lagom nyfiken ut. Då sa hennes väninna som är värd hos oss, "Gunilla sjunger också", och då föll allt på plats.Hon kände igen min röst och mina ögon, vad kul, hi hi. Visade sig att hon och jag träffades i Berlin för 23 år sedan typ. Hon jobbade på Svenska ambassaden i Berlin, Hauptstadt der DDR.
Die Welt ist klein! Ganska otroligt egentligen!
Nu ska jag sova. Gud vad skönt. Gääääsp igen.

Es war einmal.....Die Deutsche Demokratische Republik

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!
Skicka en kommentar
Läs mer

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!
Skicka en kommentar
Läs mer

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...
Skicka en kommentar
Läs mer