Såhär såg asken ut när jag var barn! Så snygg!Har varit på Mats´intensivjympa på lunchen. Längesen jag var där, det var nog i juni senast. Har verkligen lagt om träningen. Men det var roligt att återuppliva lunchjympan, som var min trogna följeslagare under två år sisådär.
Jag sitter i lilla rummet där datorn står och ser ut över Ruddammen mittemot, eftermiddagssolen ligger på mot huskroppen, himlen är otroligt intensivt blå, jag har Trisse i knät, jag lyssnar på Friedrich Gulda som spelar Mozart, jag dricker kaffe och äter Salta Björnar (vad har hänt med Salta Katten?? Snyggaste OCH godaste tablettasken!) och jag låter så många känslor genomströmma mig. Hur oändligt mycket jag älskar mina barn t.ex, och hur underbart livet är just nu. Hur EN endaste liten insikt kan få hela livet att förändras.
Nu äter Trisse också SaltaBjörnar ur min hand, hahaha, vilken skön känsla när hans lilla nos tar upp godisen...han är rolig, han, Trisse.
Det känns som om insikterna plötsligt står som spön i backen, värsta ketchupeffekten av insikter....först typ ingen insikt alls på 40 år och sen ba´.... insikter vart man än ser. Vart JAG än ser. Ska sluta säga "man" när jag menar "jag".
Egentligen ser det utifrån inte alls ut som om mitt liv är speciellt bra just nu, jag reser inte runt och sjunger som en galning, jag är skild, jag jobbar halvtid på Friskis, men skenet kan bedra! Och jag känner och vet att det är rätt, det som sker just nu.
Sån himla skön insikt! :-)
Kommentarer
Skicka en kommentar