Fortsätt till huvudinnehåll

Måndag och jobb igen

Tillbaka på jobbet.

På nåt konstigt sätt känns de där två semesterveckorna redan långt borta. Fast ganska nära också. Det kändes hursomhelst rätt ok att börja jobba igen. Det kom en del folk, samtidigt som det ändå är nån slags sommarstämning i sta´n.

Klockan 12 hade vi en tyst minut för offren i Oslo. Jympapasset tystnade, gymmet tystnade, jag tyckte t.o.m att trafiken ute på Hornsgatan blev tystare. Det kändes fint och oerhört sorgligt.

Igårkväll kunde jag inte somna, dels för att jag inte lagt mig speciellt tidigt nu på ett tag, men också för att hjärnan gick på högvarv med olika planer - maten på födelsedagsfesten, renovera badrummet, nästa långpass, vart ska jag springa...så höll det på. Till slut slocknade jag och det kändes väldigt tidigt att gå upp kl 7 imorse.
Imorgon blir det ännu tidigare, hurra hurra.
PS Inte ont i rumpan alls idag! Inte ont nånstans! Hurra igen!


Kan fortfarande inte fatta. Kan man nånsin...?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!
Skicka en kommentar
Läs mer