Ikväll efter en lång dag på jobbet, satte jag mig framför tv:n med katterna och tittade lite på den första Bridget Jones-filmen. Vet inte hur många gånger jag har sett den, ändå tycker jag varje gång att den är både rolig, bra och lite tänkvärd mitt i allt knas. Inte i klass med Almodovar eller Lynch såklart, men sådär brittiskt bra.
Så jag satt där med Lisa i knät och Tussen bredvid mig och tänkte att ibland blir jag så trött på att med precis allt jag tar mig för, känns det som jag måste tänka "det här är nog en bra läxa i livets hårda skola" eller "det här kanske ger nåt resultat om fyra år eller så".
Jag blir bara så trött på att inget riktigt ger nåt resultat NU. Kan inte nåt enda roligt bara hända NU PÅ DIREKTEN.
I andan av detta, fattade jag snabbt ett beslut angående morgondagen. Varför spilla tid på nåt som bara är nada nada nada?
Ska inte gå in närmare på det, men jag blev bara så trött. På typ allt.
Ska snart ha mens kan jag tillägga, ifall min syn på livet känns extra optimistisk.
Tussen skriker, Lisa fräser och jag känner mig som en svullen gravid noshörningshona.
Godnatt.
Sex dagar till julafton. Ära vare Gud i höjden.
Snart är han här.
Kommentarer
Skicka en kommentar