Fortsätt till huvudinnehåll

Näst sista dagen på året

...och man kanske ska ta och summera 2011, som snart är till ända? Eller inte. Eller kanske bara fundera lite över det som hände -
ja, vad hände?

Jag fick fast anställning på Friskis, det är nog det jag minns tydligast.

Tjohoo, en anställning!

Jag började springa, springa och springa lite till. Målet är att ta mig igenom Stockholm Maraton i juni 2012. Jacob gör mig sällskap!

En del nya träningskläder blev det!

I februari var Elin och jag i Barcelona, underbar stad som jag gärna återvänder till. Vårt hotell var typ den häftigaste byggnad jag satt min fot i. Jag dog coolhetsdöden ganska många gånger under denna vecka i Cataloniens huvudstad.

Brunch på Dostrece, en av många underbara saker i Barcelona


I maj började jag jobba på F&S Hornstull, toppen :-)

I juni åkte jag till Paris en sväng och hälsade på samt andades lite storstad. Passade på att jogga längs Canal Saint-Martin på morgonen och köpa färsk baguette på hemvägen. Vardagslyx!

På semestern var jag ensam i Värmland med katterna, efter de inledande par dagarna med Li.
J och A kom och hämtade hem mig sen, men det var nåt häftigt det där med ensamheten och tystnaden.
Nöjd katt på semester

Mitt i högsommaren fyllde jag 50 år, vi hade fest på gården, och herregud, det känns redan längesen!
Det var en underbar sommarkväll och ett 25-tal fina vänner hade letat sig hit, trots semestertider :-)
Hurra, jag fyller år

I oktober fyllde min allra finaste J 18 år, alltså har jag nu två vuxna barn. Vi åt middag på Tranan den kvällen och hade en toppenkväll. Min son är nämligen den finaste sonen i universum :-)
Älskling

I november började jag i hypnos, samt passade på att hälsa på i Paris en gång till. Lilla plutt-Elin hade brutit benet, och vi rörde oss ganska långsamt runt om i den stora staden ;-)

Än en gång i Paris, städernas stad

Men det allra, allra största har inte riktigt hänt ännu - jag ska bli hundägare till Smilla, som jag har adopterat från Rumänien. Hon kommer i januari, och detta kommer förändra mitt liv, det vet jag.
Min prinsessa

Och alldeles här på slutet av året, har J och jag kommit igång med gymmandet som två små galningar. Jag älskar gymmet. Det är som ett smörgåsbord, bara att gå in och ta för sig och köra järnet.
Jag låter som en tönt, men så är det!

Till slut kan jag bara sammanfatta 2011 som ett år av ganska stora förändringar.
Vid 50 års ålder fick jag mitt livs första fasta anställning.
I slutet av november blev det klart att Smilla blir min hund och snart flyttar hit.
Jag kämpar på med att klara mitt liv bättre och bättre, och att förändra dumt gammalt inlärt skit-beteende.
Jag sjunger när jag vill sjunga, och då gör jag det bara :-)

Hur var ditt 2011?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!