Lite mer Paris-feeling

Igår jobbade jag.

Det var en rörig dag med en miljon skrikande barn och flera pass som saknade ledare. Suck. Suck. Suck. Och suck en gång till.

Måste få ordning på sjungandet, så jag slipper dagar som denna.

För övrigt är sinnet delvis kvar i Paris.

På tisdagskvällen styrde vi kosan mot Karins lilla studio, komplett med loftsäng och pyttebadrum högst upp i det gamla gårdshuset på Rue Faubourg Saint Denis. Där väntade Bouef Bourguignon, rödvin och Rochefortost. Och prat som fick mig att tänka till riktigt ordentligt. Riktigt riktigt ordentligt. Ska berätta mer så småningom. Kanske.

Vi strosade hemåt fram på natten och somnade som två små stenar.

Da´n därpå begav vi oss till Adidas Concept Store på Champs Elyssees. Det blev mest lite spanande, fanns mycket fint men inget jag slog till på. Smet in på Quicksilver bredvid också, kunde ha köpt varenda t-shirt därinne men det gjorde jag inte.

Sen skulle Elin jobba och jag åkte till lägenheten en stund.

Vi möttes upp igen efter ett par timmar vid metro Edgar Quinet och svängde ner på Rue Montparnasse för lite mat. Där ligger galettes-och crepes-ställena på rad, och vi gick in på ett och åt underbart god galette med ljus bretagnsk öl till och sen crepes med citron till efterrätt. MUMS!!!!

Sen var det metron igen till Trocadero för att gå på Mats Bäckers vernissage på galleriet 6 Mandel. Jättekul att träffa Mats igen och se alla fantastiska bilder. Elin var ganska nöjd tror jag! Vi hängde på till rockbaren TRUSKEL efteråt och firade lite till.De visade Mats´bilder i ett bildspel på väggen. Trevlig, mysigt, roligt!

Här är lite intryck från kvällen!
(och HÄR är lite mer om fotografen!)

Elin och Mick d.y.

Berömd bild av Iggy!

Bowie och en dödskalle. Skulle förstås ha haft Bowie-t-shirten på mig!

Två nöjda!

En nöjd :-)


Very cool bok.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...

Läs mer

Dogs, cats, opera and gym - welcome to my world

Leta i den här bloggen