Fortsätt till huvudinnehåll

Sol och ljus och lite våraning

Även om det är kallt och det fortfarande är mycket snö, känner man våren i luften, på marken, genom ljuset. Jag längtar otroligt mycket efter värme och torra vägar, men i väntan på detta springer vi på isen, och två dagar i rad har Smilla och Boris fått leka. Man blir alldeles varm och lycklig av att se på dem!  Denna hundglädje....fantastiskt att få vara en del av :-) Kolla själva!

Jag hann inte riktigt med!

Bästisar



Och kolla vad som kom i brevlådan igår! Så spännande!
Nu ska vi få veta vem lilla Smilla är
Jag har lite tankar och projekt för mig...mer om detta senare. Jag vet, jag är lite hemlig, men jag vill vara det.

Om bara en vecka är det påsk! Jag jobbar på Påskafton, men bara till kl 14. Sen blire påsklunch, jag tänkte mig en liten Toast Skagen till förrätt, sen sill, Jansson och plockmat och så en påsk-pimpad morotskaka till efterrätt. Det låter väl bra?

Roland verkar inte ha märkt av sin kastrering även om han blir mer och mer gosig för varje dag. Fast däremellan tar han ut sitt dominans-behov på stackars Tussen. Men se så söt han är när han sover!



Han är så mjuk, så mjuk!

Imorgon har vi något som heter Spin of Hope på jobbet. Folk sitter och spinncyklar en hel dag, från sju på morgonen till sju på kvällen, till förmån för Barncancerfonden. Jag jobbar stängningspass, ska bli spännande att se hur många som kommer.

Det var väl allt typ.

Trevlig nästan-vår-fredagskväll!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...
Skicka en kommentar
Läs mer