Fortsätt till huvudinnehåll

Då fortsätter vi!

Mera Paris!

Först bara en liten reflektion över hur underbart det är ute! Ååååååå! Fantastiska dagar!
Idag gick vi bort till Bergianska längs vattnet. Smilla fick springa lös och var så otroligt glad. Upp och ner i vattnet, upp i backarna, upp på berg....jag hade en väldigt trött hund sen!

Var hemma hos Barbro på Torsgatan och sjöng med Li, som har sin flygel där, hos sin mor alltså. Jätteroligt. Känns bra inför helgens övningar....återkommer om detta. Lite hemligt ännu.

solig dag vid brunnsan idag!

äta gräs...viktiga grejer!
Men nu åker vi till Paris, och vilken dag är vi framme vid? Jo, Elins födelsedag! 25 år på jorden!

duncan ordnade pocherade ägg på toast med lax till frulle!

ögonblicksbild från ögonblicket

sen gick vi ut i 10:e arrondissementet för att spana in vide grenier (=tömma vinden)

hmmmm, vart ska vi nu...?
vi drog oss upp mot rue sainte-marthe, som var en jättemysig konstnärsgata

massa små latinamerikanska ställen fanns det där

och massa prylar!

somliga tyckte inte det var så roligt

köpte denna lilla väska! som inte var second hand. och som dessutom gick sönder första gången jag använde den.
det var hög tid för lunch!

två exalterade. samt hungriga.

och så var livet lite roligare igen!

latinamerikansk öl kom på vårt bord

25-åringen! Snart kom det även tacos på bordet. eller tortillas hade vi kanske kallat det. gott var det iallafall.
idyllisk blomsteraffär

och födelsedagsblommor till elin!

paketöppning!

och mormor och morfar fick hamna i ett av dagens fynd, en ram för 50 cent.

vi åt finfina bakelser.

och drack äkta finfin champagne
med jordgubbe i såklart

i bakgrunden duncans fynd, en mac från 90-talet. blytung och eventuellt inte i toppform.

två syskon.
sen var det dags att pimpa sig lite inför födelsedagsmiddag

vi gick tillbaka till rue sainte-marthe, till ett av ställena vi spanat in tidigare

vi delade på en tapas-tallrik. allt gick åt, utom den konstiga korven, fransk inälvskorv eller nåt ditåt. jag var den enda som vågade prova, det var helt ok faktiskt!

lillebror blev gladare och gladare

och i källaren stod spännande saker. en och en halv skyltdocka till exempel!
Och sen var det bara sista dagen kvar.
elin och jag var på galeries lafayette

fin skyltning!

baksidan på den vackra kupolen

parfymparadis
vi gick upp på taket. rätt ok utsikt.

de exalterade ställde upp sig för fotografering.

ser ut som en fantastisk teater.

fina ornament.

och den fantastiska kupolen.
och pang så var vi hemma igen

hunden var där

och pulsbanden!

och där är ju jag.
Och så var allt som vanligt igen.
Trevlig helg!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...
Skicka en kommentar
Läs mer

Positiv till överdrift?

När jag läser igenom vad jag skrivit på senaste tiden, tänker jag att ni kanske spyr på nån som är så positiv. Det känns som om jag bara skriver att jag mår jättebra och att allt är roligt och att vädret är underbart och att min mat är god och mina katter söta och min son är fantastisk. Med andra ord helt olidligt. Men....ja, det är ju så det känns nu. På ett ungefär. Vet inte hur jag ska skriva annars. Jag mår jättebra, så är det bara. Jag tror inte jag hade orkat blogga när jag mådde skit, vilket jag gjort under en ganska lång period. Så ni som eventuellt läser detta, ni får ta att jag är glad och mår bra. Men jag lovar att skriva när jag inte mår bra också. Ja, t.ex har jag mastodont-mens just nu. Men efter intensivpasset så kändes t.o.m mensen helt ok. Så var det med det. Jag lovar att skriva när allt känns såhär också!
6 kommentarer
Läs mer

Och så var det drömdags igen...

Varje gång något händer i mitt liv som berör mig på djupet, så drömmer jag otroligt mycket. Det känns väldigt tydligt att det är bearbetande drömmar, och att saker kommer upp till ytan som jag inte visste att jag visste. Inatt drömde jag (något förenklat) följande: Jag och en person jag nyligen har träffat är på en plats som är ett slags blandning av gym och hotell. Vad vi hela tiden vet, är att vi ska vara med på nån sorts filminspelning där vi ska hoppa ner i en pool och bli skjutna.Det är bara det att en av oss, vi vet inte vem, dör på riktigt. Och det är Penelope Cruz som ska skjuta oss med pistol. Den här andra personen är helt lugn och verkar i det närmaste oberörd av vad som ska ske, han har bestämt sig och inget spelar nån roll. Jag däremot blir mer och mer förtvivlad, för jag vill inte dö. Vi hoppar i poolen och väntar på skottet, och jag klamrar mig fast vid min vän och gråter och skriker att jag aldrig mer kommer att få träffa mina barn. Han är fortfarande lika lugn, och Pen...
3 kommentarer
Läs mer