Fortsätt till huvudinnehåll

En vecka till

Har ingen riktig inspiration att skriva.
Hade jag nu varit lite proffsig, hade jag bara satt mig ner och skrivit ändå, men hallå, detta är bara en "fritidsblogg" så det känns inte så viktigt.
Veckan har inte bjudit på några verkliga glädjeämnen vad det gäller politik iallafall.
Jag sammanfattar alltsammans med denna bild:

tycker den säger en del
Feministerna kom inte in i riksdagen och Sverigedemokraterna blev tredje största parti.Vet inte vad jag kan tillägga till dessa dystra fakta mer än att jag tenderar att hålla med Winston Churchill.

”Det bästa argumentet mot demokrati är en fem minuters konversation med den genomsnittliga väljaren.”
/ Winston Churchill 

”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra.”
”En demokrati är en stat där fritt meningsutbyte inte slutar med en begravning.”
Och den här är också fin:
Det skulle innebära en genomgripande politisk reform om det sunda förnuftet kunde breda ut sig lika snabbt som enfalden.
Och Air France´piloter strejkar, så eventuellt kan Elin inte ta sig hem nästa helg. Eller på torsdag skulle hon ju komma. Just nu ser det inte alls ljust ut.
Desto ljusare har det varit att springa med Smilla. Det har varit osannolikt vackert väder och jag har jobbat varenda kväll i över en vecka, men vi har i varje fall hunnit med en del springande på dagarna. Kolla här bara!

min allra bästa promenad-och springkompis!

på väg hem från jobbet med hundkollegan rullandes i gräset bakom mig

roland, du är så mjuk och så galen

och i bokhyllan är det trevligt att ligga


och mot smillas mage är det också trevligt att ligga
för att inte tala om på datorn
igår sprang vi till friskis lindhagen t/r för att lämna tillbaka en nyckel. det var ca 8,6km, enligt mitt mätande på  http://www.distansen.se/

solen går ner bakom karolinska nånstans igårkväll

och smilla och jag stod och spanade högst upp på bellevuehöjden. fast hon tittar åt fel håll

idag blev det laduviken, med efterföljande lördagsgodis i form av ett märgben.
Tydligen verkar denna fantastiska långa sommar gå mot sitt slut nu, om man ska tro diverse vädermänniskor. Och det ska man väl.
Man kan ju även titta ut genom fönstret och se vad det är för väder. Om man inte gärna vill sitta och planera vad man ska ha på sig nästa dag redan kvällen innan.
Ska försöka få tag på nån hjälpsam på Arlanda och fråga om utsikterna.
Håll tummarna! Elin ska hem! Vi ska skutta i Lidingö-lopps-skogen och ha middag för vänner ju!

Hejdå! Håll även tummarna för att partierna samarbetar över blockgränserna nu när valresultatet blev typ en geggamojja.

Tjing.

Slutar med Winston:

Då och då snubblar människorna över en sanning, men de flesta reser sig upp och skyndar vidare som om ingenting hade hänt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...