Fortsätt till huvudinnehåll

1 soltimme

Läste nånstans att hittills i november har vi haft 1 (EN) soltimme.

Det är inte mycket. Faktiskt är det försvinnande lite.

Konsekvens: jag är kroniskt trött och det känns som mina ögon inte ens riktigt öppnas under dagen. Trots att jag ändå är ute så pass mycket med Smilla, känns det som det är.....ja, mörkt helt enkelt. November kallas det.

Vad händer då?

Jag jobbar på. Försöker komma igång med regelbunden styrketräning vilket är så himla kul. Har alltid trivts i gymmiljön. På lilla Friskis Sankt Eriksbron är gymmet nytt, lugnt och har vackra fönster med utsikt över Karlbergskanalen. Jag kör knäböj och marklyft och chins och tycker det är typ lika kul som att sjunga, nästan. Inte riktigt, men åt det hållet.
Annars springer/går/joggar jag med Smillisen varje dag såklart. Idag hade vi även farbror Morris, 10 år, med oss. Han tyckte nog att han lika bra kunde ligga hemma och sova, men väl ute var det ganska skönt ändå.
Tog några bilder på sötnosarna idag:

två gullisar

lilla farbrorn
I söndags var vi hos mor och hälsade på. Först var vi hos far och gjorde lite fint på graven. Det såg rätt skruttigt ut och förra gången var det så mörkt att man inte såg ett piss. Samma problem som när Smilla gör sina behov i skogen i november efter klockan tre typ. Inte lätt att hitta! Prova själva! Jag försöker gå på lukten, men det funkar inte heller alltid. Ibland får man helt enkelt bara lämna högen och hoppas på ett kraftigt regn.
Intressanta fakta minsann!

såhär fint blev det
en oktoberbild...det var fler soltimmar då!

dags för kvällsprommis.
För övrigt har jag inget mer att förtälja.

Imorgon jobbar jag på City och Agnes (granne) och jag hjälps åt med hundarna.
Är halvsnorig och halvtrött och hoppas på nån ynka soltimme till denna mörka månad. Lite rejäl styrketräning  kanske kan hjälpa till litegrann.

Tjing!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En fredag

Höst. Älskar höst.

Älskar mindre att jag ännu inte fått något besked från CSN (sökt studielån för kursen jag går).
Älskar inte alls att jag fått ett konstigt meddelande där det står att när en fyllt 47 gäller särskilda regler. Så de kanske inte kan gå med på min ansökan.
Sen ombeds jag skicka kompletterande uppgifter (VAAAAAD liksom).
Så eventuellt kommer jag inte få in ett öre i höst. Så himla bra att jag har så  mycket pengar gömda i madrassen då! Eller inte.



För övrigt analyserar jag Rosenkavaljeren så det står härliga till.

Har precis kommit fram till att ju mer jag läser stycket, desto mindre tycker jag om det. Älskar musiken och....ääh just det ja, det var allt. Gillar tyskan också. Slut.

Handlingen förmår inte gripa mig. Operan är som en enda sockerchock. Som att bli tvångsmatad med prinsesstårta eller sockervadd.

Var tvungen att köpa ett ex av Sven Delblancs pjäs "Den arme Richard".
Såg den för ca 150år sedan på Dramaten med Ernst-Hugo Järegård som Strauss. Minns att…
Skicka en kommentar
Läs mer

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…
Skicka en kommentar
Läs mer

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…
Skicka en kommentar
Läs mer