Fortsätt till huvudinnehåll

1 soltimme

Läste nånstans att hittills i november har vi haft 1 (EN) soltimme.

Det är inte mycket. Faktiskt är det försvinnande lite.

Konsekvens: jag är kroniskt trött och det känns som mina ögon inte ens riktigt öppnas under dagen. Trots att jag ändå är ute så pass mycket med Smilla, känns det som det är.....ja, mörkt helt enkelt. November kallas det.

Vad händer då?

Jag jobbar på. Försöker komma igång med regelbunden styrketräning vilket är så himla kul. Har alltid trivts i gymmiljön. På lilla Friskis Sankt Eriksbron är gymmet nytt, lugnt och har vackra fönster med utsikt över Karlbergskanalen. Jag kör knäböj och marklyft och chins och tycker det är typ lika kul som att sjunga, nästan. Inte riktigt, men åt det hållet.
Annars springer/går/joggar jag med Smillisen varje dag såklart. Idag hade vi även farbror Morris, 10 år, med oss. Han tyckte nog att han lika bra kunde ligga hemma och sova, men väl ute var det ganska skönt ändå.
Tog några bilder på sötnosarna idag:

två gullisar

lilla farbrorn
I söndags var vi hos mor och hälsade på. Först var vi hos far och gjorde lite fint på graven. Det såg rätt skruttigt ut och förra gången var det så mörkt att man inte såg ett piss. Samma problem som när Smilla gör sina behov i skogen i november efter klockan tre typ. Inte lätt att hitta! Prova själva! Jag försöker gå på lukten, men det funkar inte heller alltid. Ibland får man helt enkelt bara lämna högen och hoppas på ett kraftigt regn.
Intressanta fakta minsann!

såhär fint blev det
en oktoberbild...det var fler soltimmar då!

dags för kvällsprommis.
För övrigt har jag inget mer att förtälja.

Imorgon jobbar jag på City och Agnes (granne) och jag hjälps åt med hundarna.
Är halvsnorig och halvtrött och hoppas på nån ynka soltimme till denna mörka månad. Lite rejäl styrketräning  kanske kan hjälpa till litegrann.

Tjing!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju säkert i snitt ca 7 mil/ vecka, men 42 km på ett bräde vet jag ändå inte om jag törs utsätta mig för. Jag får se efter massagen. Nu ska jag röra lite i grytan innan födelsedagsflickan ska få en innan-mi

Sol och tid att andas

Strålande vacker dag, hösten när den är som allra bäst. Tänkte gå på yoga, orkade inte. Tänkte gå på stan och titta på nya glasögon (ser dåligt), orkade inte. Vad orkade jag? Vara ute med Smilla. Somna i soffan. Gå ner till Ica i samma kvarter och handla. Jogga en liten runda vid Brunnsviken. Andas in, andas ut. Är så himla trött. Är fortfarande lite förkyld. Behöver ledighet. Snart dax för Frankrike, hurra :-) Det bästa som finns, vara ute med Smilla Det enda som störde var en joggare vi mötte (tönt med pulsklocka och kulmage) som stannade och började vifta med armarna när han såg Smilla. I Bellevue. Enda stället i hela området där det är ok att ha hunden lös. Jag sa att det är hundhalvö här. Han sa att han inte kunde veta om hon var farlig eller ej. Jag sa att jag kanske inte skulle ha henne lös om hon var farlig. Han sa att man kan aldrig veta. Jäkla dumhuvud. Spring inte på hundhalvön om du är rädd för hundar då. En sekund senare kom en cyklist. Det är förbjudet a

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!