Fortsätt till huvudinnehåll

En halvuigur i Paris


 Jag kom hem häromdagen efter ett par dagar i den röriga, men ändå fina staden Paris.

Har fullständigt kommit av mig med bloggandet, men jag tog ändå ett gäng bilder som är kul (för mig iaf!) att lägga upp. Och tänka tillbaka på.

Ute är det november, november, november, men bortsett från att dagarna är korta, är det rätt lugnt och mysigt.

Frk Smilla bestämde plötsligt, strax innan jag åkte, att hon numera sover i min säng på natten. När jag börjar göra mig iordning för natten, hör jag henne tassa förbi, och sen ligger hon där och låtsas sova jättetungt. Hon tar rätt mycket plats, men det är gulligt ändå, på nåt sätt. Så fint att höra och känna hennes drömmar, hon springer väldigt mycket på härliga hund-ängar tror jag. Så känns det iaf när tassarna rycker och benen sprattlar.

Men nu tar vi lite bilder från Frankrikes huvudstad!
den dagen jag åkte var det nån slags snöstorm i sthlm. mössa, vantar och halsduk var det som gällde.

hittade detta gäng på terminal 2. de såg glada ut och laddade för sin resa.

här går jag på CDG och tycker att jag är rätt kontinental av mig, haha!
vårväder! korvpaus vid chatelet. jag skulle köpa glass, hade tänkt på det i månader....

....men det var stängt för renovering. buhu. men jag var glad ändå.

gjorde en fläta på lilla dottern

med det långa, tjocka håret

på kvällen köpte vi take away-pizza på ett fantastiskt ställe

pink flamingo vid canal saint martin

ett hål i väggen, men vilka pizzor!!!!

på husväggen satt denna dam tapetserad

jag är exalterad när jag tänker på vad som komma skall

grillad aubergine och hoummus! jag är i pizza-himlen!

pas comme les autres. in a good way.

Detta blir kanske väldigt långt, men jaja, jag har ju inte bloggat på två veckor....så jag kör på!

utsikt från lägenheten

elin och jag tog oss utanför periferique-en, dvs ut i bushen

ett vackert gammalt badhus i en för övrigt rätt ful miljö

utflyktsmålet!

många foton blev det

och det var en underbar höstdag vid seine

mänskliga gravar...ganska sorgligt på många sätt

en kyrkogårdskultur som vi inte är vana vid

så fint läge, alldeles vid seine


väldigt många hundar hette bob!
katter fick också vara med


så fina texter på gravarna. och så söt liten kisse.

två djuriska flickor

tror det här var en av alla bob
kattens bön. eller kanske snarare människans.

hunden som räddade livet på 40 personer, och blev dödad av den 41:a.

fint. rörande.
sen hämtade vi upp duncan på jobbet

jag provade en chili-ingefärsdricka. kul och gott.
Vi gick till DETTA ställe. Efter en viss väntetid och lite allmänt stök, så fick vi in vår mat. Elin och jag åt musslor. De med roquefort-sås var helt underbara!
Sen tror jag att jag drabbades av minnesförlust, vad gjorde vi egentligen? Kollade lite på en Vide grenier, en slags gatuloppis där folk får hyra ett bord och tömma vinden/källaren.
Jag gjorde Boeuf Bourguignon och köpte kött hos slaktaren - oj vilken skillnad! Det blev otroligt gott och mört.
har ingen bild varken från loppis eller boef, men en på elin i metron. tjoho!


sen drack jag kusmi-te, passade även på att köpa en burk i deras butik i marais, och sen åkte jag hem.
Och hemma bland min pappas alla bilder, ramlade denna fram...minns verkligen känslan när lille taxen Tappi pussades. Där lades grunden till min hundkärlek!


fotade direkt från en dia, därav kvaliten, eller bristen på kvalité. men minnet lever!
Nu ska jag göra pannkakor.
Tjing!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie.
The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood.





Nice thing though:

I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression.
Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it.

Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗

Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´.






Have a lovely friday!