Fortsätt till huvudinnehåll

Ett till sånt där inlägg



Idag var det, helt otippat, soooool! Det var det inte häromdagen, när jag tog bilden ovan.

Jag hämtade mina nya Brooks-skor vid Odenplan (helt obegripligt att jag ibland hämtar uppe på Valhallavägen, för det mesta på Ica och så nu plötsligt i en tobaksaffär vid Odenplan).
Väl hemma gick jag runt i dem en stund, bestämde att de kändes toppensköna och bytte om för en joggingtur med djuret.

Som alltid med Smilla hamnar man på alla möjliga spännande ställen. Idag hamnade vi här!
måste nog vara hagaparkens högsta punkt

otroligt vackert däruppe

hej jag håller på svettas ihjäl
Hunden är nu helt slut och ligger på golvet och drömmer. Det låter så sött! Hon liksom smackar med läpparna och sprattlar med benen. Gullegrisen!

Annars när hon sover kan det se ut såhär:

som en sten. omöjlig att flytta på.
Skorna var helt underbara! Mjuka, böjliga men stadiga och ändå formbara. Nöjd!

tönt-bild, men sköna är de!
SÅHÄR ser de egentligen ut. (klick klick)

Igårkväll började jag äntligen titta på min Homeland-box som jag fick i födelsedagspresent. Otroligt spännande. Såg de första tre avsnitten. Ska fortsätta ikväll.

Jaha. För övrigt har jag varit lite halvförkyld en tid, och så himla trött. Trött på allt faktiskt, inte minst att jag upplever att min tillvaro har fastnat i sirap.

Nu ska jag dock torka golv tror jag.
Och imorgon är det första advent. Hej vad det går.


tussen struntar helt i detta bara han får ost. han är en envis liten man.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...