Fortsätt till huvudinnehåll

Livet








Livet. Så svårt att greppa. Och plötsligt har det gått massa tid.
Jag åkte till Paris och hälsade på Elin. Innan dess hade jag ytterligare ett bråk med min mor. Jag har fått nog nu, och tänker inte ödsla mer energi på att ha dåligt samvete när det borde vara hon som har dåligt samvete.



Jag känner mig så oerhört lättad över detta beslut. Som om precis allt blev lite lättare. Som om jag äntligen får fatta egna beslut. Göra vad jag vill.
jag vickade på F&S lidingö. 

firade Jacob, 22år! Hurra!

kvällsljuset! WOW!




Tänkte då kanske:

1.skaffa en till hund
2.börja med styrkelyft

Vi får se :)



Först throwback: Paris last weekend!

åh vad det är vackert i paris! eller inte.

På RER:en från CDG till Gare du Nord. Smickrande ljus! Lite spy-grönt sådär!

Sådärja, lite vackrare!

börjar acklimatisera mig

rätt okej väder










gatulivet. storstad. man kan andas.

elin gillar att fota!

vid republique på väg hem

tar ännu en chans att posera vid en äkta fransk balkong. en balkong i frankrike alltså.

vi beställde pizzor från pink flamingo. asså, pizza med aubergine och hoummus! HEAVEN!


duncan delar rättvist. OBS han är ej puckelryggig, han har långt hår som ligger som en puckel

sen var det dags för höjdpunkten! jag klädde ut mig till italiensk tant med fejk-pucci. men snygg är den!

le grand rex! konsertdax!

Taa-daaah!!!

magic. och danny elfman var där och sjöng. magic igen.

och sen satt jag på CDG igen på väg hem.

utsikt från flygbussen. jäkligt ödsligt i stockholm.
Och vips var jag hemma och åkte typ direkt (så kändes det) till brandutbildning i Orminge. Och sen ledde jag pass på Gärdet och det började brinna i garaget. Hepp hepp! Jag cyklade därifrån innan de bestämde om de skulle evakuera eller ej.

smilla och jag gick till jobbet

stockholm är en väldans vacker stad

och smilla fick sin frukost i gräset utanför

hemma speglar sig min lavalampa i fönstret. älskar lavalmpan. älskar hösten.
dagarna är helt otroligt fantastiska

det finns många fina pinnar i naturen

vid stora skuggan. undrar hur många hundra år det här trädet är?

hejdå

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...