Fortsätt till huvudinnehåll

Midsommartankar

För mig har aldrig, så länge jag kan minnas, midsommar, jul och påsk, dvs de stora helgerna, betytt särskilt mycket.
Vet inte varför, kanske delvis för att jag bott utomlands så mycket och då har de där högtiderna firats annorlunda eller inte alls.
Ibland känner jag mig smått kvävd av det hysteriska och lite tvångsmässiga beteendet att åka till landet, vara klädd i nåt somrigt, ha en krans på huvudet, umgås med sin underbara, jättestora familj i sitt underbara släkthus från förra sekelskiftet, äta underbar själv-inlagd sill och gulla sönder varann medan man njuter av den fullkomligt underbara jordgubbstårtan som nån blond, lagom smal och lagom gammal mamma har gjort tillsammans med sina underbara, väluppfostrade barn som bara äter ekologisk mat och har lärt sig sen babyålder hur man tittar efter Kravmärkt i livsmedelsaffären.
Och sen åker hela den underbara familjen på en underbar resa till Thailand över jul och nyår.
För det gör man ju liksom.

Personen på bilden har ingenting med min text att göra. Typ. Hehe.

Kanske är det mitt halvt uiguriska ursprung eller min egen barndom, som präglades av att umgås med gamlingar från frikyrkoförsamlingen, aldrig göra nånting överhuvudtaget annat än möjligen gå till Lötsjön och mata fåglar, och när vi skulle go crazy åkte vi till min moster och morbror och kusin i Vårberg och åt Janssons frestelse, som har format min Klaustrophobia light.
Bil hade vi inte, inte heller sommarstuga. Jesus kanske skulle tycka att vi var vräkiga och dåliga människor då, och vad skulle de andra i kyrkan tänka? Visserligen var det många som hade både bil och sommarstuga, men var de inte, i varje fall i min mammas ögon, lite sämre människor? Finast var man om man inte gjorde något väsen av sig, inte ägde för mycket och aldrig någonsin sade sin åsikt. Eller helst hade man såklart inte ens en åsikt.

Stoppar in lite annat emellan mitt midsommargnäll och barndomsångest. Pionerna är vackra även när blombladen ramlar av.

Roland.

Här var vi på väg till jobbet och stannade till på tuggbens-rast i Karlbergs slottspark.

De där tassarna....

Roland har gjort det bekvämt för sig med tass-stöd och ett skönt hörn.

En av alla dessa fantastiska, självklart super-vetenskapliga tester som finns på Facebook. Vem visste att jag är fylld av magi och har en enhörnings blod i mig??! HAHAHAHA!


Tror jag avrundar mitt lite gnälliga inlägg nu.
Det är säkert underbart  att fira midsommar på ovan beskrivna sätt, bara jag som är cynisk och negativ (och kanske ändå ett uns realistisk...?)

Nu: Hagaparken med doggisarna.

Bis gleich!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...

Åka tunnelbana

Igår på tunnelbanan på väg hem efter en repetition i Högalidskyrkan: Ett gäng otroligt präktiga medelålders lite fina par kommer in. De sätter sig bredvid mig och på sätet närmast. De är högljudda och pratar vitt och brett om sina upplevelser den kvällen, de har nämligen varit på Operan och sett Läderlappen. "Vad tyckte du?" "Jo, det är ju lättsamt och roligt, och Janne Malmsjö är ju så underbar!" "Vi var 57 stycken från mitt jobb där ikväll!" ( Åh käre Gud så hemskt) "Men får vi höra nu då, hur var sångarna? Höll de måttet, hehe?" ( precis som ni era puckon kan bedöma det tänker jag) "Ja, jag är väldigt förtjust i Anders Larssons röst" (tant mittemot mig med päls och beskäftig look) "Anders Larsson? Vad gjorde han för roll?"(gubbe på andra sätet som gillade Helge Skoog mest) "Ja Helge, han är fenomenal, tänk hur han kan få igång publiken!" "Ja, det som är så svårt!" ( vad vet du om det, har du provat eller...