Fortsätt till huvudinnehåll

Long time, no see + bildbomb :)

Tack så mycket.


Jag är tillbaka!

Alla ni 3 som brukade följa min blogg, ni kanske undrade vart jag tog vägen ;)

Ja, massa saker kom emellan. Jag kände mig inte motiverad att blogga överhuvudtaget.

Tänkte jag skulle slänga ihop ett inlägg och se om jag tyckte det var kul och givande.
Tror jag ska ge er några bilder. (jag har ju ca ett års bilder att ta igen, haha! Don´t worry, ska inte slänga upp 700 på ett bräde!)

Känns som jag gör det här minst lika mycket för min egen skull...


Idag är det midsommarafton och jag hälsade på pappa

Egon säger hej (och en blöt barfotasko fick vara med också)

Klippte håret på en yogaledare, fick rosévin som betalning! Supergott ju! Och lax med färskpotatis var också supergott.

Min lavendel trivs på balkongen. Har ett arrangemang med balkonglådan, så att inte vissa flockmedlemmar hoppar ut (och då menar jag inte hundarna)

En annan kväll. Halloumi, hoummus, avocado. MUMS.
Elin kom hem! Eller snarare, hon var på väg till Sweden Rock, som varje år vid denna tid

Och sen kom tillbaka, och då var hon på väg till Hellfest (i Clisson, France). Hejdå Elin. Stanna längre nästa gång.

Här har vi 2 surdegslimpor på jäsning

NÄÄÄÄ det var ju Tussen och Roland

Smilla sover i sin flygel-koja och på flygeln står min älsklings-snittblomma pion. Kan knappt tänka mig något finare.

Skulle vara syrener då

Eller rododendron. FÄRGEN.

Det lite skumma med denna bild, som är tagen på Tulegatan i Sundbyberg, är att detta är vårt gamla telefonnummer. Och mamma har fortfarande kvar det, fast med en sexa i början. Trodde inte ens det fanns nummer utan en sjunde siffra längre. Eller extraknäcker min mor som hundfrisör....? Så himla lurigt.

Jag var tjänstledig från Friskis i 2 månader för att regissera opera! Det var väldigt, väldigt roligt. Framför allt var det roligt att upptäcka hur mycket erfarenhet jag faktiskt har, jag, som alltid tycker att saker och ting är självklara och att "det fattar väl vem som helst", ungefär. Men det är ju inte så!
Watch out, jag tänker fortsätta! Satsar på en kurs redan i höst! Ska bara skriva en liten uppsats om operakonstens framtid och lite annat smått och gott, men det ska jag väl kunna trycka ur mig tycker jag.


Avancerad nivå. Det låter bra.
Avancerad nivå även på dessa

Tror jag lägger svansen i Smillas vattenskål. Hälsningar Rolle.

Killen till höger komponerade operan jag regisserade. Aquilegia hette den. Mörk, läskig, suggestiv historia.

Men vi var glada ändå.

"Mina" sångare Emma & Rodrigo  

Avslutar med dessa kloka ord. Word!
Och dessa ord avslutar jag också med! Word igen!

Over and out.

Dansa nu kring nån stång iklädd folkdräkt och ät ungefär samma sak som på påsken och julen.

Skål och tjohej!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...

Positiv till överdrift?

När jag läser igenom vad jag skrivit på senaste tiden, tänker jag att ni kanske spyr på nån som är så positiv. Det känns som om jag bara skriver att jag mår jättebra och att allt är roligt och att vädret är underbart och att min mat är god och mina katter söta och min son är fantastisk. Med andra ord helt olidligt. Men....ja, det är ju så det känns nu. På ett ungefär. Vet inte hur jag ska skriva annars. Jag mår jättebra, så är det bara. Jag tror inte jag hade orkat blogga när jag mådde skit, vilket jag gjort under en ganska lång period. Så ni som eventuellt läser detta, ni får ta att jag är glad och mår bra. Men jag lovar att skriva när jag inte mår bra också. Ja, t.ex har jag mastodont-mens just nu. Men efter intensivpasset så kändes t.o.m mensen helt ok. Så var det med det. Jag lovar att skriva när allt känns såhär också!

Och så var det drömdags igen...

Varje gång något händer i mitt liv som berör mig på djupet, så drömmer jag otroligt mycket. Det känns väldigt tydligt att det är bearbetande drömmar, och att saker kommer upp till ytan som jag inte visste att jag visste. Inatt drömde jag (något förenklat) följande: Jag och en person jag nyligen har träffat är på en plats som är ett slags blandning av gym och hotell. Vad vi hela tiden vet, är att vi ska vara med på nån sorts filminspelning där vi ska hoppa ner i en pool och bli skjutna.Det är bara det att en av oss, vi vet inte vem, dör på riktigt. Och det är Penelope Cruz som ska skjuta oss med pistol. Den här andra personen är helt lugn och verkar i det närmaste oberörd av vad som ska ske, han har bestämt sig och inget spelar nån roll. Jag däremot blir mer och mer förtvivlad, för jag vill inte dö. Vi hoppar i poolen och väntar på skottet, och jag klamrar mig fast vid min vän och gråter och skriker att jag aldrig mer kommer att få träffa mina barn. Han är fortfarande lika lugn, och Pen...