Fortsätt till huvudinnehåll

Åter till vardagen


Börjar inse att jag är hemma igen.
Visserligen känns det ju så fort man klivit av planet ungefär som om man aldrig varit borta, men nu känns det riktigt ordentligt som vanligt.
En av de största skillnaderna mellan Paris och Stockholm är att det är så folktomt här. När man kliver av på Arlanda tänker man att det måste ha hänt något, typ en gasläcka eller en atombomb eller nåt som gör att inga människor finns kvar, bara några få överlevande. Och sen inser man att man bara är tillbaka i sitt lilla glesbefolkade pluttland. Samma sensation varje gång!
Har t.o.m blivit förkyld, vilket inte är vanligt. Men det brukar gå snabbt över, i morse hade jag ont i halsen, på eftermiddagen kände jag mig lite vissen och nu rinner näsan. Så imorgon är jag nog frisk igen.
Kom ju hem på påskaftons kväll, och på påskdagen hade jag konsert i Kungsholms Kyrka. Hade lite käckt sådär lovat att sjunga två Wesendonksånger av Wagner, det lovade jag strax innan jag åkte. Tog visserligen noterna med mig till Paris, och oj vad jag övade. Inte. Kom på att det var 17 år sedan jag sjöng dom senast.
Nåja, det gick bra. Det var TSO:s Stockholmloge ( en teaterorden ) som arrangerade och hela kyrkan var full av gamla skådespelare och sångare. Dessutom ligger ju Höstsol (hem för gamla skådisar) alldeles bredvid.
Längst fram i kyrkan satt min gamla sånglärare, hovsångerskan fru L, som jag inte pratat med på 15 år ungefär. Det kändes lite jobbigt ett tag, men jag kunde fokusera förbi detta faktum och allt gick fint. Vi pratade lite efteråt, det kändes bra. Så kan det gå.
Imorgon ska jag öppna på F&S City och börjar således dagens arbete kl 06.00. Tjolahopp tjolahej kan man säga. Men det är åtminstone ljust, åh vad härligt.
För övrigt går livet sin gilla gång .... saknar den libanesiska maten lite. Eller ganska mycket när jag tänker närmare på saken.
Och igår fick jag äran att klippa Jacob och Sebbe. Kändes som ett hedersuppdrag!
Så nu har jag landat riktigt ordentligt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!

Trevlig helg

Med denna fina bild önskar jag och mina djur en trevlig helg. Personligen tycker jag att katten är underbar. Vilken katt ligger sådär liksom...? Maria ser ju glad ut iaf! De tre vise männen har något bistrare uppsyn. Katten är nog förresten rätt nöjd med att den fick vara Jesus. Eller så tyckte den att det var helt självklart. Nu ska jag snart ut och sjunga julsånger igen. Hoppas den där kulturbussen tar sig fram i snödrivorna bara. Hej så länge!