Maestro Gunnar

Gunnar Staern, dirigent, repetitör, pedagog, var en man som betydde oerhört mycket för mig när jag började nosa på den tunga repertoaren för ett antal år sedan. När vi flyttade till Köpenhamn 1997 och jag fick jobb i Malmö, passade jag på att studera in ett gäng roller med honom, han, som stod med ena foten i direkt kontakt med Furtwängler och Knappertsbusch (stora, legendariska dirigenter för dig som inte vet) och ena foten här och nu.
Modern, vital, en äkta gentleman, Gunnar med vigselringarna hopgjutna till en guldklump hängandes runt halsen, ingen var som Maestro Staern. Och han kunde få flygeln att låta som en hel orkester.
Jag har tänkt mycket på honom genom åren, men jag visste inte att han dog i februari i år. Han dog samma dag som Elin och jag åkte till Barcelona, det kan möjligtvis förklara varför jag missade detta i de svenska tidningarna.
Vi hade våra duster, ibland blev han lite för mycket, och nu är han borta. Han blev 89 år gammal, eller 89 år ung skulle man kanske säga i hans fall.
Tack för all fantastisk inspiration och för ögonblicken när jag fick bli en del av den stora europeiska musiktraditionen.
Kan inte komma på någon annan nu levande som kunde ge på samma sätt!