Fortsätt till huvudinnehåll

Träningsinspiration

Läste Sofia Hedströms coola blogg på Elle.se, HÄR kommer ni till den.
Hon gav mig lite inspiration nu när det börjar bli lite segt ibland att ge sig ut. Så idag kombinerade jag ett ärende med en träningsrunda, och vips hade jag avverkat 9 km. Började med att ta mig till Casablanca på Sveavägen för att lämna tillbaka filmen jag nästan spydde av, sen uppför trapporna på Observatoriegatan, över Barnhusbron, ner på Kungsholms Strand, bort mot Karlberg och över bron till Karlbergs-sidan, sen tillbaka på den sidan, upp på Rörstrandsgatan, Odengatan bort till Odenplan och sen var jag nästan hemma.
Nöjd :-)
Fint med lite stadsmiljö också, även om jag är mest van vid skogsunderlag.
Så fort jag får nästa lön, ska jag skaffa mig en tunn jacka att springa i nu när det är kallare. Har man bara vantar och mössa, kan man vara ganska tunt klädd har jag lärt mig av Sofia! Bra tips!

Coola Sofia, här med Vivienne Westwood



Annars...jo, jag drömde att jag hade massa getingar i öronen. Grymt äckligt! Ingen vill hjälpa mig att ta ut dom heller, men till sist träffade jag Lis, min gamla sångerskekollega, och hon fixade det på en gång. Tack Lis!
Ikväll ska jag på uigurträff. Back to the roots! Ska bli spännande.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...