Fortsätt till huvudinnehåll

Och så springer vi lite till...

Hej jag heter Gunilla och sången är mitt liv


Lite mulet och grått idag, jag drömde nåt förvirrat om att jag hittade en till katt och den hette ibland Rupert och ibland Morgan och den hade en liten silvermedaljong med ägarens namn och telefonnummer men det gick inte att se, så jag kunde inte ringa till dom...hejåhå. Crazy Cat Lady liksom. Jacobs fina smeknamn på mig börjar kännas berättigat.

Sprang en runda, åh vad det är härligt! Bort till Bergianska och tillbaka längs Brunnsviken, lugnt, fint, tempo. 8 km blev det och hurra vad jag är nöjd!

Fick ett mejl från min agent om en provsjungning - detta genererade tankar såklart. Sjungandet har ju inte precis tagit den plats det brukade ta i mitt liv. Jag känner mig helt enkelt inte speciellt motiverad.
Livet ser annorlunda ut, sjungandet har inte samma livsviktiga position. Att må bra och ha ett fungerande liv däremot, det har första plats. Och det känns bra.

Så ingen provsjungning just nu.

Nu lunch och sen stängningspass på jobbet. Ha en underbar höstmåndag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...