en annan dagNu är det verkligen så otroligt mörka dagar, att det känns som jag knappt vaknar. Speciellt inte efter att ha drömt så knäppt som jag gjorde i natt. Eller knäppt, nä, det var det ju inte, det var kanske just precis som det är.
Någon finns, någon finns inte, vi är i ett hus, jag bor inte där, jag hälsar på,jag borde egentligen inte vara där, det ligger precis vid vattnet men jag hatar det ändå, det är väldigt modernt i vissa rum men ändå mörkt och instängt, på andra ställen ser det ut som en gammal sommarstuga. En kvinna kommer, hon är varken ful eller vacker, gammal eller ung, eller, jo, hon har grått fult hår, men hon är inte riktigt verklig, hon betyder inget, hon bara finns där. Någon, min speciella någon, finns ibland men ändå inte.
På nåt sätt tar jag mig därifrån, men det känns inte heller riktigt rätt.
Tänker på senaste hypnostillfället - jag upplevde att marken försvann, jag befann mig i ett månlandskap eller kanske hemma efter en jordbävning. Ingen annan människa fanns där, inget levande överhuvudtaget.
Jag har mycket ensamhet att bära på. Vill jag det? Vet inte.
Nåja, efter träningen kände jag mig i princip vaken iallafall, det gick bra, jag känner mig starkare och starkare. Cyklade hem, J kom, J ville ha sånglektion. Roligt. Söta söta J. J kan sjunga riktigt bra :-)
Ikväll ska vi fira Tussen, som har bott hos oss i exakt ett år. Han ska få en egen tallrik med räkor.
Vår prins
Kommentarer
Skicka en kommentar