Fortsätt till huvudinnehåll

En blöt kväll på Gärdet

Jobbar på Gärdet. Alltså, inte mitt ute på ett gärde, utan på Friskis Gärdet. Fast det fattade väl ni tre trogna läsare förstås.
Det händer inte så jättemycket, annat än det kom in en medlem som var väldigt blöt, alltså här snackar vi "jag-stod-under-en-hink"-blöt. Det var ju fint väder när jag cyklade hit så jag tänkte att hans jacka var konstig bara. Ända tills folk som nyss hade gått ut genom dörren kom tillbaka och sa att det regnade ganska mycket. Ja det gjorde det, kan man lugnt säga.

Nu är det fint väder igen. Och det var allt från Gunillas väder-uppdateringsblogg.

Sjöng igår med pianisten Ola. Kändes tungt. Eller inte, jag vet inte.
Jag har varit trött och orkeslös sedan i tisdags, när jag också var här och jobbade och hade frk Hund med mig. Först gick vi en långpromenad i 2 timmar och sen var vi här och sen gick vi hem. Fattar inte varför jag blev helt knäckt efter det!? Eller var det ashtangan i bikram-värme i söndags? För många bryggor? Tycker mina ben känns jättekonstiga. För att inte tala om höftlederna. Som uttänjda sladdriga resårband typ.

Så många frågor. Och inte ett enda svar.
rötter. fint. eller en illustration av hur mina ben och höfter känns.

nektariner och knoppar. också fint.
Just det, min intention var att berätta mer om sjungandet igår. Vi sjöng Valkyrian. Det var väl ok. Rätt kul skulle man kunna säga.
Spelade in på min telefon. Lyssnade och tyckte det lät som en slutsjungen gammal kossa som fullständigt saknade botten i rösten och läckte luft som ett såll i storm. Det var ju inte så upplyftande. Sen lyssnade jag i hörlurar och då lät det bättre. Rätt hyfsat, förutom en ton som lät precis som om jag hade satt mig på en eldgaffel samtidigt som jag lyfte 100 kg och sjöng en hög ton (som jag bara lyckades pricka sådär lite i närheten). Ni fattar, va? Det lät skit helt enkelt.
såhär idylliskt kan det vara när man går hem efter att ha jobbet på gärdet.

detta är alltså på östermalm.
Ja, ja. Jag blev alldeles slut efter detta valkyriehojtande. Vad ska jag göra? Inse att jag ska ägna mig åt att lära folk stå i en fin Triangel istället?

försökte fånga tussen i en prisrosett och tävla om kattmat eller vad det var. det gick inte så bra.

och roland fattade inte alls vitsen med detta.
man är väl lite hemlig sådär.
Jaha. Om ca trekvart får jag cykla hem. Nu ska jag ta in Friskis-flaggan från gatan och städa gymmet.
Tjing och hej.

roland hjälpte mig med tvätten. tills han somnade. plötsligt händer det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En fredag

Höst. Älskar höst.

Älskar mindre att jag ännu inte fått något besked från CSN (sökt studielån för kursen jag går).
Älskar inte alls att jag fått ett konstigt meddelande där det står att när en fyllt 47 gäller särskilda regler. Så de kanske inte kan gå med på min ansökan.
Sen ombeds jag skicka kompletterande uppgifter (VAAAAAD liksom).
Så eventuellt kommer jag inte få in ett öre i höst. Så himla bra att jag har så  mycket pengar gömda i madrassen då! Eller inte.



För övrigt analyserar jag Rosenkavaljeren så det står härliga till.

Har precis kommit fram till att ju mer jag läser stycket, desto mindre tycker jag om det. Älskar musiken och....ääh just det ja, det var allt. Gillar tyskan också. Slut.

Handlingen förmår inte gripa mig. Operan är som en enda sockerchock. Som att bli tvångsmatad med prinsesstårta eller sockervadd.

Var tvungen att köpa ett ex av Sven Delblancs pjäs "Den arme Richard".
Såg den för ca 150år sedan på Dramaten med Ernst-Hugo Järegård som Strauss. Minns att…

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…