Fortsätt till huvudinnehåll

Spring i benen

Smilla och jag springer varje dag. Det var liksom bara att sätta igång.
Jag känner mig som en Dirtbag. Inte för att jag springer ultralopp, men hela dirtbag-livstilen känns så mittiprick. Bara springa runt i gamla shorts och upptäcka naturen och ha det chill. Mitt nästa drag ska bli att införskaffa en truckerkeps. Det ska man ha om man är en dirtbag.

hur cool...?
Jag är nu ledig ända fram till fredag. Och fredag råkar även vara min födelsedag. Jag och son och Li ska gå till Phil´s Burger på Gärdet där Smillas kompis Lous matte är restaurangchef. Det är många man pratar med när man har hund!

såhär fint är det ute nu

vilda blommor är de vackraste!
En annan grej med att planera sköna jogg-rundor för de kommande dagarna är att jag bearbetar massa skit i skallen. Det sköljs liksom bort. Jag blir mer den jag är, under ytan av smörja och andras känslor och önskningar jag samlat på mig genom åren.

en glad en
Igår när jag kom hem från jobbet satte jag på radion, den var inställd på P2 eftersom djuren gillar att lyssna på musikradion när jag inte är hemma. En kvinna sjöng något som lät ganska bekant, men jag tänkte att hon var en lyrisk sopran med skvalp-röst, så det var ju inget jag hade sjungit.
Tills jag insåg att det var andra akten av Tristan.
Hahaha! Idealen förändras! Eller så gör de inte det, utan vissa sjunger på för att de liksom är tillgängliga, och har man hållit på ett tag, eller ganska länge, så kanske det låter sådär.
Jag blev lite mörkrädd/folkskygg/fick eremitkänsla och tänkte att aldrig i livet att jag kastar mig in i det där igen. Till vilken nytta? Näää, usch. Vem vill utsätta sig för det? Och så låter det fult. Nej tack. Jag ska ha det roligt och skönt.

den här dikten inleder åsa larssons bok solstorm, som jag läser om som sommarlektyr. gillar den, gillar energin.
gillar även dessa rejält tilltagna tassar.



A dirtbag is someone who embraces their personal passions to the point that they do not follow societal norms. A dirtbag does what they need to do to live that passion and alternative lifestyle whether it be living in their car, working side jobs or not working at all and honing their skills at said passion.
(ur en intervju med en dirtbag som heter Candice Burt. Gillar definitionen!)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...