Sommaren 2015

Sommaren pågår. Ibland regnar det, ibland är det soligt. Jag tycker det är helt ok.

Mitt liv pågår också. Det känns som om jag väntar på något. Men vad? Jag vet inte.

I förrgår övade jag på mitt yogapass igen.
Det kändes bra, faktiskt jättebra om jag inte hade glömt en position, som jag hade lagt till. Men äsch, det kommer bli bra! Jag känner mig så lugn med hela upplägget. Jag hade väldigt lite volym på headsetet, vilket var mycket bättre än förra gången, när stackars Ulrika höll på att bli döv, hehe. Och musiken är mer i bakgrunden. Li var försökskanin den här gången, hon hade aldrig yogat i hela sitt liv, och hon förstod allting. Roligt!

Sen tog vi en hundprommis vid Brunnsviken, åt goda matsäcks-mackor från Subway och drack te.

jag har besökt indiskas sommar-rea. kom hem med dessa fina gardiner, bl.a.

berglin. så himla mittiprick.

Den här veckan var jag (och hunden) tillbaka på Medlemsservice. Sen senast har de flyttat från Hagastans Friskis-anläggning upp till kansliet, en trappa upp. Nästan alla har semester, och det är så lugnt och skönt. Riktigt trevligt!

lugnt var ordet!

och vi blev fint välkomnade. jättefint!

Älskar den här bilden. Dramatiken!

nyss var det sol

roland sover sin skönhetssömn

och plötsligt sover han inte.

Vet inte vad jag väntar på? Att livet ska börja/gå vidare/förändras? Att något ska hända som gör att mitt liv blir helt annorlunda/jättefantastiskt/fyllt av äventyr?

framtiden, vad vill du oss?

Kanske ska jag helt enkelt bara börja med att yoga och sjunga och vara med min hund. Och jobba tillräckligt mycket för att kunna betala hyran.
Har börjat springa med Smilla lite mer, eller springa och springa....jogga var ordet. Min dröm är att springa/jogga/lunka ett ultralopp. Ska börja med ett till maraton tror jag, har bara inte bestämt vilket. Ska konferera lite med min löparcouch/PT/bästis.

Här är hon förresten, min PT. Hon sitter och tänker ut ett nytt upplägg för vår gemensamma maratonträning. Tror det är så iallafall!

Fick plötsligt en fråga idag om undervisning från totalt oväntat håll.
Kanske ska jag göra upp en riktigt bra undervisningsplan och sätta igång med det på riktigt, så att säga? Tänker ungefär som ett yogapass. Andningsövningar, uppvärmning, teknik, sjunga en sång, knyta ihop säcken....ja, vem vet.

Har även fått på hjärnan att börja ett helt annat liv, någon annanstans.

Älskar verkligen västkusten, och tänker mycket på granitklipporna och dramatiken i naturen.

Jag har precis läst Scott Jureks bok "Ät och spring". Inspirerande, inte minst för att han är vegan. Har även köpt Markus Torgebys bok "Löparens hjärta". Ser fram emot att sätta tänderna i den ikväll!

Tycker egentligen såna här bilder är det absolut töntigaste som finns. Ändå tar jag såna. Okej, bara att inse att jag är lika fånig och fåfäng och bekräftelsesökande som de flesta andra.

Imorgon ska Jacob och jag åka till min mor. Vi bara måste, så är det bara. Pappa ska få lite nya blommor på sin grav också.

Jag har så många tankar, det är som om det finns minnen/avtryck/spår i själen precis under ytan, och jag kan inte ta fast dem, de glider undan. Vad finns där? Vad ska upp till ytan?

Trevlig lördagskväll, namasté.