Sjöng med repetitören M på Operan idag. Det är nåt i väggarna där som gör att jag får hopklistrad strupe typ. Det börjar redan i scenporten. Vad är det med dem som jobbar där???? Och sen det lilla, överakustiska övningsrummet. Jobbigt var det, jobbigt! Tog mig igenom en hel del extremrepertoar dock, Turandot, Elektra, Brynnhilde och som nedvarvning Tosca. Men jag var trött sen, och det kändes tungt.
Gick till hundgården med Smilla, då släppte spänningen :-)
Sen blev det torsdagspannkakor. Och nu är det godnatt, jord.
Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...
Kommentarer
Skicka en kommentar