Fortsätt till huvudinnehåll

Göteborg tur och retur

I söndags tog jag flyget till Göteborg.

Det var billigare än tåget, så då fick det bli så.

Snabbt gick det också, och efter ca 50 minuters flygtur, klev jag av på Landvetters flygplats. Tog flygbussen in till staden och checkade in på mitt hotell, Barken Viking. Där lutade allt, till och med sängen, men det var charmigt på nåt sätt.
det är båten därframme som är hotellet. observera gubben till vänster, han blev jättearg och trodde jag försökte smygfota honom. här håller han sin tidning framför ansiktet, så man inte ska känna igen honom. hahaha, sicken knäppis!
Sen gick jag till Operan, som bara ligger ett par meter därifrån, och hämtade min biljett till dagens föreställning, "La Juive" (Judinnan) av Halévy, ett sällan spelat stycke.
Varför förstår man när man ser det.
Här hade de ändå kapat minst en timme, men det kändes rätt mycket ändå.
Min kompis Lasse var dock jättebra, och när han sjöng sin aria mot slutet, blev det plötsligt en annan intensitet i stycket. Jag vakande liksom upp ur "lagom-dvalan". Kören lät också fantastiskt, riktigt häftigt och maffigt med sån samlad och precis körklang. Mycket proffsigt.
Efter detta var jag helt slut, och gick och köpte mig något att äta. Sen hängde jag på mitt lilla hotellrum och tittade på ett hundprogram på tv. Lyxliv!
Igår, måndag, skulle vi mötas upp 13:30 vid operan, jag, Sebastian och Bosse, och sjunga lite av Valkyrian. Fram tills dess gick jag mest och drog, satt vid Domkyrkan ett tag, åt en yoghurtglass, köpte två nagellack...ja, det var väl typ det jag gjorde.

kolla vad jag ser kulturtant-aktig ut

domkyrkan bakifrån

röda brax som jag sydde typ 1981 (jag skämtar inte!)

ett träd. jag gillar träd i stan väldigt mycket.
Sen sjöng vi. Det var roligt, men jag kände mig inte helt på topp. Men det var såklart kul ändå.
Och sen var det snart dags att ta flygbussen ut till Landvetter igen. Här har jag tagit ett par riktiga turistbilder genom bussfönstret.

park avenue. för er som trodde att den ligger i NY, kan jag berätta att  ni har fel. götet is the place!

götaplatsen och poseidon! staketet är en kvarleva från lördagens göteborgsvarv skulle jag tro

korsvägen med liseberg där bakom

tänk att lyckas få lyktstolpen precis mitt i bild!
det där gick ju lite bättre
Sen satte jag mig med en lyx-kaffe och en yoghurt, för att fylla på med lite hyfsat bra energi och titta på flygplan!

gott!

visst ville ni gärna se även denna vinkel?
Jag satt där och tänkte att det känns som om åska är på väg. Tyckte det höll på blixtra och ha sig också, men trodde först jag inbillade mig.

nåt var på väg in...
Ok, för att fatta mig kort: jag inbillade mig INTE. Ett enormt åskväder drog in, inga plan kunde landa eller lyfta och vi blev lite drygt tre timmar försenade.
Under tiden lånade jag  bl.a. ut min laddare till en medpassagerare och som tack för detta blev jag bjuden på ännu en kaffe. Riktigt trevligt!
Och till slut kom vi till Stockholm, och där stod Jacob, Smilla och Arne och väntade.

Idag har jag ont i halsen och känner mig helt sänkt, så ingen träning.
Sjöng en snutt, det kändes rätt ok.

Lyssnade även på en snutt som jag spelade in på min lilla telefon när vi sjöng igår. Tycker jag låter så hemskt att jag knappt borde få öppna käften överhuvudtaget. Jag låter som en seg kärring med asfult vibrato. Måste snarast lyssna på en bättre inspelning, för om jag låter sådär, då kan jag faktiskt lägga av på momangen. Och jag skämtar INTE.

Tack och hej leverpastej.



rolle låtsas titta på nåt, egentligen siktar han in sig på smillas öron, den busen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...