Fortsätt till huvudinnehåll

Hej jag lever

Otroligt dålig på att uppdatera....har helt tappat gnistan. Skärpning tant Gunilla!
Senaste veckans highs and lows: jag blev uttagen att bli yogaledare! Är jätteglad för det! Fick till och med lite privatundervisning av Carina, grand old lady i F&S och ansvarig för yogautbldningen. Dagen efter fick jag ett mail från henne med fin feedback, bl.a. dessa rader : Behåll din integritet och hantera DIN kropp klokt. Det är det bästa råd jag kan ge.
Tycker det var fint och klokt.
På jobbet har det varit sjukdom och semester, och jag och Lena, som är ännu nyare än jag, fick en del jobbiga ärenden.
Skulle bara vilja vråla åt folk: Men lär dig uppföra dig, människa! Hur kan man tro att någon överhuvudtaget i hela universum vill hjälpa till om man börjar med att skälla ut den som svarar när man ringer?
jag blev jätteförkyld bara sådär pang på, för att klara att svara på alla samtal fick jag sitta med ånga samt dricka te med riven ingefära i.
Ikväll är det final i svenska melodifestivalen, vilket känns som den största händelsen i normalsvenskens liv år 2015, Jag tänkte försöka mig på att delta i denna eufori, men det går bara inte. Det är så himla tråkigt att jag inte står ut. Zappade över ca 2 sekunder och där stod en typ gullig snubbe i samekläder och sjöng nån slags astråkig jojk-grej. Asså, va???!!! Näää. Det går inte. Jag tittade på Jonas Kaufmann i Tvåan som inte heller är den roligaste på jorden, tycker jag, jag menar, han är ju inte Maria Callas direkt. Men jämfört med jojk-nissen eller dansbandsgubbe från Skåne...valet var inte direkt jättesvårt.

värsta ikonen
Tänkte mig att få provsjunga till Radiokören, men NÄÄÄ jag fick inte ens komma!!! Jag ser ett scenario där de som läser folks cv tänker: Oooooo kära nån, en avdankad Wagnersopran! Henne är det ingen idé att lyssna på ens, hon har säkert vibrato som Astrid Varnay om hon hade sjungit idag (och varit typ 97 år gammal om hon inte varit död) och hon kan säkert bara sjunga jättejättestarkt och antagligen är hon i princip tondöv efter att ha sjungit Elektra och Isolde och annat konstigt som vi inte ägnar oss åt. Så hon får inte ens komma. (och det gällde altstämman, HALLÅ!)
Jag blev arg och besviken, men tjolahopp liksom, min bästa tid är ju nu, det heter det i sången, fråga Jan Malmsjö, men jaha, det gick tydligen inte fram.
Eftersom jag känner mig som Fågel Fenix i princip vareviga dag, skakade jag av mig detta med ett argt hojotoho och satsar nu på att bli en jättebra yogaledare som kanske kan tillföra en del fiffiga tankar vad det gäller andning. Andas kan jag iallafall.

roland kan också andas


Våren bjuder på ledarutbildning uppdelat på två samt en resa till Paris i början av maj.
Nu ska jag dricka lite mer vin, titta på Lewis, tvätta lakan och ta en sen hundprommis så småningom.
Tjing därute!

direkt från min mage: tussen mjölktrampar

han befinner sig väldigt nära
Trevlig helg!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En fredag

Höst. Älskar höst.

Älskar mindre att jag ännu inte fått något besked från CSN (sökt studielån för kursen jag går).
Älskar inte alls att jag fått ett konstigt meddelande där det står att när en fyllt 47 gäller särskilda regler. Så de kanske inte kan gå med på min ansökan.
Sen ombeds jag skicka kompletterande uppgifter (VAAAAAD liksom).
Så eventuellt kommer jag inte få in ett öre i höst. Så himla bra att jag har så  mycket pengar gömda i madrassen då! Eller inte.



För övrigt analyserar jag Rosenkavaljeren så det står härliga till.

Har precis kommit fram till att ju mer jag läser stycket, desto mindre tycker jag om det. Älskar musiken och....ääh just det ja, det var allt. Gillar tyskan också. Slut.

Handlingen förmår inte gripa mig. Operan är som en enda sockerchock. Som att bli tvångsmatad med prinsesstårta eller sockervadd.

Var tvungen att köpa ett ex av Sven Delblancs pjäs "Den arme Richard".
Såg den för ca 150år sedan på Dramaten med Ernst-Hugo Järegård som Strauss. Minns att…

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…