Fortsätt till huvudinnehåll

Slow down and breathe

Min kropp vill bara ha lugn känns det som. Den är trött och stel och ländryggen känns som cement.
Det är inte så skönt.
Men det är skönt att vara ledig idag. Vädret är återigen våraktigt efter att ha varit hemskt i ett par dagar.
Jag är fortfarande arg, och vad ska jag säga...besviken? Vill absolut inte låta som ett offer, jag är kanske mest besviken på mig själv, att jag utsätter mig för vissa saker åter och åter.
Någonstans djupt därinne vet jag att något är fel, men jag gör valet att ignorera och bagatellisera.
Dumt val.




Nu har jag bestämt mig för att bara "slow down" och leva NU. Och NU. Inte hela tiden tvinga mig att göra sånt jag tror att jag måste. Som att träna väldigt hårt för att inte bli en äcklig tjockis igen (detta säger jag bara om mig själv, ifall någon blir upprörd. Tycker inte att alla tjocka människor är äckliga, bara jag själv. Vilket väl säger en hel del.) och att hela tiden tro att värst är bäst. Jag gör min yoga och tar mina långpromenader. Och snart ska jag sjunga en truddelutt också.
I söndags tog Smilla och jag en långpromenad till min mor. Igår var min rygg stel. Vet ej om detta hänger ihop, eller om det är ilska och tillbakahållet raseri som får min kropp att reagera.
Slow down. Det är det som gäller för mig om jag inte ska braka in i någon vägg igen.
Letade fram några bilder som får mig att må bra.





Hej så länge.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget.

Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns.

Vad har hänt sen senast? Massor.

Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR.

Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada.

Men kul!






Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta.

Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exempelvis auditionträning och interpretation, absolut, men regissera, nej.

Fick en oväntat och plötsligt återfall in i sångerskerollen igen, och planerar nu att ta över värld…

News!

Ho-ho-ho! Big news coming up!
I am, from this very moment, gonna blog in English!
I´ve been thinking about this for quite a long time, but haven´t really found the inspiration.
Until today.
So, for those of you out there who have been longing to understand what I´m writing, your time has come :)
Short presentation:
I am Gunilla, operasinger, dog-and cat-person-and-owner, gym rat, yogini, and
I´ve also started directing opera the last year.

I don´t eat my best friends = no meat.


I am also the mother of two lovely human beings, Elin and Jacob.
They are not kids anymore (at least they don´t think they are, but I know better, hehe)

Elin has her own blog .



Last week has been shitty and awful, but I´m gonna look forward and not become manic about it.
Try to accept lifes´ little changes and surprises and blablabla...well, maybe I will write more about it another day.

I had the day off today (when I´m not singing or directing or spending time with the four-legged family members, I work in a g…

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie.
The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood.





Nice thing though:

I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression.
Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it.

Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗

Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´.






Have a lovely friday!