Fortsätt till huvudinnehåll

Inget är som intensivpass.....

Gunilla och Lisa ska ha filmkväll




Har varit på ett riktigt härligt, supersvettigt intensivpass! Åh, vad skönt det var. Först tyckte jag det var lite mesigt, första styrkedelen kändes inte så tung så jag gjorde en skiss i huvudet hur mitt nästa blogginlägg skulle se ut: en stor dödskalle och så ledarens namn. Men jag ångrade mig någonstans mitt i, och på slutet var jag euforisk. Nåja, nästan euforisk. Det var inte det roligaste jag varit på, men kul var det! Och jobbigt. Yes!
En underbar del av det hela är att cykla hem genom stan efteråt, det är visserligen inte så långt från Kungsholmen till Valhallavägen, men det är alltid så lugnt och skönt. Lite trafik, lagom varmt, ja, helt underbart. Stockholm i juli=fantastiskt, om jag inte sagt det förr!
Ikväll blir det nog filmkväll med Lisa tror jag. Såg att Hitchcock-klassikern Vertigo skulle visas, den är ju aldrig fel. Nästan som en David Lynch-film, fast på 50-talet. Så vi laddar med lite frukt, Lisa och jag, och klämmer ihop oss i soffan och bara myser.
Imorgon blir det nog lite morgonyoga och sen övningstime i Solna igen. Får se vad för destruktiva tankar som ploppar upp den här gången, då...

Kommentarer

  1. Jag saknar er flickor, vill också ha filmkväll i soffan med er! Puss från matte nr2

    SvaraRadera
  2. Inte tror jag att passet var lika kul och skönt som på den gamla goda "Carina på NK" tiden... ELLER???

    SvaraRadera
  3. Jodu, Pär, du skulle ÄLSKA det! Men det klart, Carina var ju nåt alldeles speciellt!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!