Fortsätt till huvudinnehåll

Lördagsgodis


Jag är så glad, jag har just köpt en röd jacka på Stadium.
Jag, som ändå har varit ganska överviktig, kunde köpa storlek 38 idag och jag är verkligen JÄTTEGLAD. Den är mitt bästa lördagsgodis någonsin!
Det kommer en bild senare, jag använder ju mobilkameran, men nu har sonens mobil gått sönder och han har min och jag har min gamla och se, den vill inte riktigt samarbeta. Men jag lär få tillbaka min ikväll enligt ryktet.
Ja, det kanske är fånigt att vara glad över något sådant, men för mig betyder det så mycket. Jag tycker om min kropp, det är för mig en ny sensation. Jag märker att jag kan le och bjuda på mig själv på ett annat sätt, och jag får leenden och vänlighet tillbaka.
Inte ens det faktum att det inte blir någon audition i Wien nästa vecka får mig ur balans.
Jag tänker att det är någon mening med det också. På vägen har jag gjort enorma upptäckter, varav kanske den största är, att jag är värd något utan att jag står på scen och presterar hela tiden. Så på något sätt är jag nöjd ändå.
Och den nya röda jackan får vara en liten trofé över min nyvunna självkänsla och balans. Hurra!

Kommentarer

  1. Hej! Visst läser jag din blogg då och då, röd jacka har även jag. Den ger energi!! Det tar också tid att förstå att jorden kanske ändå inte endast snurrar runt mig själv. det har jag nog trott i yngre dar. Jag är ingen Yogatyp men har förstått att det är bra för andra. Kramar, Evabritt

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...