Fortsätt till huvudinnehåll

Åka tunnelbana

Igår på tunnelbanan på väg hem efter en repetition i Högalidskyrkan:

Ett gäng otroligt präktiga medelålders lite fina par kommer in. De sätter sig bredvid mig och på sätet närmast. De är högljudda och pratar vitt och brett om sina upplevelser den kvällen, de har nämligen varit på Operan och sett Läderlappen.
"Vad tyckte du?" "Jo, det är ju lättsamt och roligt, och Janne Malmsjö är ju så underbar!"
"Vi var 57 stycken från mitt jobb där ikväll!" ( Åh käre Gud så hemskt)
"Men får vi höra nu då, hur var sångarna? Höll de måttet, hehe?" ( precis som ni era puckon kan bedöma det tänker jag)
"Ja, jag är väldigt förtjust i Anders Larssons röst" (tant mittemot mig med päls och beskäftig look)
"Anders Larsson? Vad gjorde han för roll?"(gubbe på andra sätet som gillade Helge Skoog mest)
"Ja Helge, han är fenomenal, tänk hur han kan få igång publiken!"
"Ja, det som är så svårt!" ( vad vet du om det, har du provat eller??) " Och så fick vi ju reda på att det gick dåligt för Anja också, HAHAHAHA, ja han är för dråplig" ( det är ju OS-tider)
"Men det klart, det går ju inte att jämföra med Strauss Elektra som vi såg förra gången" (pälstanten igen)
"Men jag var inte på Operan ikväll, jag var på bio" (tant som hittills varit tyst)
"Åh, får vi höra, vad såg du då?" ( besserwissergubben)
"Hehe, det törs man väl knappt tala om...jag såg It´s complicated".
Här håller de nästan på att skratta ihjäl sig. Fattade inte riktigt varför.
"Men jag tyckte den var trevlig, jag var så glad när jag gick ut från biografen" (tanten försöker rättfärdiga sitt val)
Suck.
Jag går av vid Tekniska Högskolan, gänget åker vidare mot Danderyd eller nåt.
Det är väl klart att alla ska kunna gå på Operan, men de här var ju som en parodi på operabesökare....
Känns som Operan borde anstränga sig att nå en ny publik eller har jag fel...?


Kungliga Operan. Här är det fint.

Kommentarer

  1. Tänk vad intressant med en artist med så starkt förakt för publiken. Varför så bitter?

    SvaraRadera
  2. Bitter? Kan du inte alls se det komiska i detta?
    Vet inte hur jag ska bemöta dig, Lars.
    Vi förstår nog inte varandra alls. Om du tror att jag föraktar publiken, är du verkligen helt fel ute.
    Och att operapublik faktiskt ofta faller inom vissa ramar är väl knappast en nyhet. Och att några av dessa uppenbarligen hade varit där genom sitt jobb är väl också ganska vanligt. Damen som gillade Anders Larsson har min fulla respekt, men lik förbannat var hon en så typisk operabesökare att jag såg parodi i det.
    Men bitter...nej du Lars.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!