Fortsätt till huvudinnehåll

Elins hemska dag eller Allt funkar så smidigt inom EU

Det här var en helt annan dag....


Elin klämde sönder sitt pekfinger i en dörr i natt.
Det blödde så mycket att taxichauffören vägrade ta henne i bilen utan ringde efter ambulans. Nageln hade lossnat och Emilia trodde att fingret verkligen var i två separata delar.
Väl framme på sjukhuset konstaterades en fraktur och hon fick dropp och blev tillsagd att inte äta eller dricka eftersom hon eventuellt skulle opereras.
Så småningom dök en specialist upp och sa att "ja fingret måste absolut opereras, men på ett annat sjukhus".
Jaha, iväg till ett annat sjukhus. Där sa man att man kan ju inte operera utan det lilla europeiska hälsokortet, ajajaj, hur skulle det se ut.
Jaha, det blev stulet tillsammans med typ allt annat i höstas, men UD- pappa ringde till Försäkringskassan som faxade (på 5 minuter!Otroligt!) till Svenska Ambassaden i Paris, som i sin tur faxade till sjukhuset. Då var väl klockan ca 13.30, och det kontor som skulle bestämma om detta skulle räknas som ett giltigt EU-hälsokort öppnade inte förrän kl16.
Jaha, kl 16.15 ca beslöts att om hon inte kunde visa upp det INPLASTADE kortet så tänkte de inte operera henne. Nåt papper som faxades till ambassaden kan ju vara hur skumt som helst.
Elin var vid det laget helt slut, hade inte ätit, druckit eller sovit sedan igår och blödde utav h-vete, grät och kunde knappt stå upp.
UD-pappa ringer nån slags europeisk SOS-central i Köpenhamn och de tar i sin tur kontakt med mitt försäkringsbolag som i sin tur ska garantera att min hemförsäkring täcker sjukhuskostnaderna. Eftersom hon var hemma i jul ska försäkringen gälla, men om man har varit borta mer än 45 dagar, nej, då hade inte det heller gått.
Nu kunde hon inte svara när jag ringde så jag hoppas vid Gud att det beror på att hon äntligen ska få hjälp nu.
Det här hände inatt vid 3-tiden och nu är klockan 18.45.
Det är så smidigt nu när vi är med i EU, allt är ju likadant som hemma!
Och om man inte har en pappa som är ambassadtjänsteman, hur går det då..?
Byråkrati, finns det nåt värre??

Kommentarer

  1. helvette... hoppas Elin mår bättre idag! Hoppas dom har gett henne trevliga droger :) Stor kraM! / Elmyra (castillo)

    SvaraRadera
  2. Hon mår mycket bättre! Och hon har fått en STOR påse med franska fina droger!
    Kram//G

    SvaraRadera
  3. Vilket elände och stackars Elin! Hoppas nu att hennes finger återhämtar sig och att hon inte får dras med det onda så länge . Vi har ingen speciell sjukförsäkring för Emilia som vi hade i början men efter denna historia är det nog dags att införskaffa det . Undrar hur det resonerat "fransoserna" om det varit ett riktigt allvarligt tillstånd, man känner sig inte tryggad i att förståndet hade fått råda över byråkratin.

    SvaraRadera
  4. Det enda de verkar bry sig om är det inplastade europeiska hälsokortet. Så om Emilia har det,så verkar det mesta fixa sig. Men det känns som fransmännen är galet byråkratiska och stundom i total avsknad av sunt förnuft, tyvärr. Suck.
    Hon lät glad igår iallafall, så allt går vägen till slut. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...