Fortsätt till huvudinnehåll

The Kings´Speech


Jag och Li har varit på Grand och sett The Kings´Speech.
Jag hade inte så höga förväntningar, jag tänkte att den inte kunde leva upp till all marknadsföring och Oscars och allt vad det är.
Men den berörde mig verkligen, verkligen, inte minst den psykologiska aspekten på hans stammande. Och Colin Firth var enastående, men även Geoffrey Rush som hans talpedagog, eller vad han nu kan kallas.
Jag blev så berörd av sättet man skildrade hans känsla inför ett framträdande som han visste att han måste genomföra, fast han visste att han inte skulle klara det.
Kände igen mycket av det där oundvikliga, att gå mot sin egen undergång. Usch.
Och inte minst var det ju intressant med den historiska aspekten, att lilla dottern var nuvarande Drottning Elizabeth och att detta var hennes pappa, och att den energiska hustrun var drottningmodern, som dog för bara några år sedan. Filmen började ändå på 20-talet. Världshistoria! Och otroligt vilket konservativt och reaktionärt samhälle! För att inte tala om det brittiska kungahuset.
Men den stora behållningen för mig var arbetet med rösten. Och musiken, DEN HÄR t.ex!
Måste hålla på mer med musik.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!