Det här är inte en deckare, det är en bok om hur händelser i vår barndom styr våra relationer till andra människor resten av livet. Väldigt spännande läsning, följande ord träffade mig rakt i hjärtat: "En desorganiserad anknytning leder ofta till att vi får svårigheter med att forma eller upprätthålla varaktiga relationer. En förklaring är att vi associerar närhet med svek, separationer och smärta och att närhet därför framstår som något av det farligaste som finns". Just precis så. Jag kan verkligen känna igen mig i detta. Alltså undviker jag hellre till stor del närhet. Ska bli intressant att läsa vidare. Imorgon blir det Spinn/Puls och besök hos min mamma med Jacob. På tal om nära relationer....
Inlägg
en annan dag Just återkommen från lunch utomhus i rena sommarvärmen, följt av hundpromenad. Jättemysigt och vi pratade om viktiga saker. Skönt med ledig dag. Idag är det 23 år sedan jag blev mor för första gången. Lilla Elin kom till världen i Berlin, med vattkoppor och allt. Både längesen och förra veckan - tiden är nåt märkligt. Huvudet fullt av tankar - men jag tror jag tar och dammsuger istället för att tänka för mycket :) Dagen är dessutom som gjord för att sitta på balkongen, sommarvärme den 29 september. Underbart, helt underbart.
Min väninna K går just igenom de mest otroliga saker. Hennes liv har vänts uppochner bara sådär. Jag blir indragen, inspirerad och influerad. Vill också bara öppna mitt hjärta och mina sinnen och låta intrycken översvämma mig. För övrigt är jag trött. Känner mig lite tom inombords, vet inte varför. Imorgon ska jag hinna med ett träningspass innan jobbet. Nu ska jag sova och drömma om underbara saker som jag ska sköljas med i :) Hejdå!
Älskling ....gjorde jag eventuellt något jättedumt . Fast ganska roligt, så nu ska jag sluta problematisera allting. Blev erbjuden bilskjuts till Paris, åt underbar lunchsallad från lilla italienska stället på hörnet Hornsgatan....eee....och nån annan gata....var ute med Tussen på gården, kattmannen har återigen fått ordentlig smak på uteliv! Det är sköna höstkvällar, och ganska mysigt att hänga på gården medan Tussen är på sina hemliga favoritställen. Det sötaste är att han alltid svarar när jag ropar "Tussen!" med kattrösten, den där mjuka rösten :) Livskvalitet i det lilla, lilla. En katt som svarar när man ropar.