Och här har vi det tråkiga stället som man skulle hämta nummerlappen påJag har upptäckt att något jag är riktigt, riktigt bra på, det är att cykla vilse.
Varje gång jag ska nånstans för första gången, kommer jag alltid till nåt ställe på vägen där jag tänker: "Den där vägen ser bra ut, jag testar!" Och så blir det fel.
Idag skulle jag till Lidingö och hämta nummerlappen inför söndagens 10km:s-lopp. Ditvägen gick ganska bra, jag kom fram iaf :) men sen på hemvägen, då blev det fel. "Jag tar en annan väg" tänkte jag. "Här har säkert ingen upptäckt att man kan komma fram smartare". Jo, det hade nog nån upptäckt, eftersom man inte kom fram alls. Men det var rätt fint där, titta bara!
Vem kunde tro att detta är alldeles nära den hemska Lidingövägen....?
Sen kan jag inte låta bli att komma med en liten tanke - möjligen väldigt fördomsfull och allt möjligt, men där på Hälsans Ö, som den kallas, Lidingö alltså, kom det två typ filippinska eller thailändska tjejer gåendes. Min första tanke var ungefär: "oj, finns det invandrare här?" och sen direkt efter tänkte jag " näää, dom ska såklart hem och städa hos några".
Har jag förutfattade meningar? Kanske. Men mitt intryck så fort jag rullade över bron i princip, var att det är nåt med alla små radhus och pampiga villor och pluttenuttiga trädgårdar som får mig att kvävas lite. Allt är så...vilket ord söker jag?...tillrättalagt. Utan skavanker. För mig känns det instängt.
Ja, ja! Jag bor ju inte där (som tur är), och det kändes skönt att återvända till stadsbebyggelsen igen. Jag var ju ändå borta en halvtimme eller nåt.
Vad fånig jag är.... men nåt är det med villasamhällen. Och värre blir det ju äldre jag blir.
Jaha, det var dagens knäppisbetraktelse! Nu ska jag leta fram ett recept på Flygande Jacob.
Kommentarer
Skicka en kommentar